Sömnbrist drabbar oss alla förr eller senare. Arbete, skola, familjelivet och kraven från samhället i stort påverkar hur väl vi sover på natten. Problemet är att otillräcklig sömn snabbt kan få både fysiska och emotionella konsekvenser. Om tillståndet lämnas obehandlat – eller ännu värre, förblir obemärkt – kan allvarliga och försvagande effekter börja uppstå.
Din hjärna behöver sömn för att återhämta kroppen efter dagens aktiviteter, och denna regeneration sker bara när kroppen befinner sig i total vila. När sömnbristen blir kronisk kommer både din hälsa och din personlighet att lida. Här går vi igenom fyra av de viktigaste riskerna.
Diabetes kan påverkas kraftigt av oregelbundna sömnmönster. Dåliga sömnvanor kopplas till en ökad insulinutsöndring som inte längre kan reglera blodsockret på rätt sätt, vilket leder till viktökning – en belastning som försvårar hanteringen av diabetes. Insulin styr nämligen glukoset, som i sin tur reglerar fettlagringen i kroppen.
Sömnbrist kan särskilt bidra till typ 2-diabetes. Kroppens förmåga att producera och använda glukos som bränsle försämras markant vid en genomsnittlig sömntid på fem timmar eller mindre per natt, jämfört med de rekommenderade åtta timmarna.
Under REM-sömnen, den djupa sömfasen, producerar kroppen hormoner som hjälper till att dämpa aptiten, reglera ämnesomsättningen och kontrollera glukosproduktionen. Vid ihållande sömnbrist blir balansen mellan dessa system och andra hormoner rubbad.
Kortisol och leptin är två exempel på hormoner som påverkas direkt av sömnbrist och som i sin tur styr våra matvanor. Kortisol är ett stresshormon vars produktion ökar när du sover för lite, medan lägre nivåer av leptin gör att hjärnan har svårare att uppfatta när det är dags att sluta äta. Till detta kommer att en trött kropp har svårare att förbränna överflödiga kalorier – dessutom väcker sömnbrist ofta sug efter sötsaker som ger en snabb energikick.
Stress, ilska, utmattning och negativa sociala interaktioner är väl dokumenterade följdverkningar av otillräcklig sömn. En enda dålig natt kan göra dig irriterad när du vaknar, men blir situationen kronisk kan känslor av rastlöshet och oro utvecklas till långvariga psykiska besvär.
Depression är ofta ett tydligt tecken på en humörstörning och orsakas i många fall av mental utmattning. När sömnen inte räcker till får hjärnan inte tid nog att reparera sig själv och bearbeta dagens intryck. Stressen av ständig trötthet genomsyrar då hela personligheten.
Otillräcklig sömn kan kopplas direkt till hjärtsjukdom. Risken för kardiovaskulär sjukdom, som drabbar blodkärlen, är betydligt högre vid en genomsnittlig sömntid på sex timmar eller mindre per natt.
Det betyder dock inte att du automatiskt drabbas bara för att din sömnkvalitet ibland är sämre. Kopplingen gäller framför allt den totala mängden sammanhängande, djup sömn du får. De som lider av både dålig sömkvalitet och kort, oregelbunden sömntid löper väsentligt större risk att utveckla både kardiovaskulär sjukdom och hjärtsjukdom.
Sömnen är ingen lyx utan en grundpelare för god hälsa. Genom att prioritera regelbundna sömnrutiner, sikta på sju till åtta timmars sömn per natt och söka vård vid långvariga besvär kan du minska risken för diabetes, fetma, humörstörningar och hjärtsjukdom – och må bättre både fysiskt och mentalt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online