
Mer än 25 miljoner amerikaner drabbas av magsår någon gång under livet, enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Ett magsår är ett internt, öppet sår i matsmältningskanalen. Det goda nyheterna är att de flesta magsår är lätta att behandla. Misstänker du att du har magsår bör du kontakta din läkare så snart som möjligt – ju tidigare du får behandling, desto snabbare mår du bättre.
Enligt FamilyDoctor.org sitter sår oftast i tolvfingertarmen (duodenum), den första delen av tunntarmen. Såret kallas då tolvfingersår, eller duodenalt sår. Sitter såret i magsäcken talar man om magsår eller ventrikelulcus, och finns det i matstrupen rör det sig om esofagitiskt sår. Begreppet peptiskt sår är ett sammanfattande namn för både magsår och tolvfingersår, eftersom båda typerna orsakas av magsyran som bryter ner slemhinnan.
Det är en vanlig missuppfattning att stress och starkt kryddad mat orsakar magsår. Dessa faktorer kan visserligen förvärra ett redan befintligt sår, men de är sällan den egentliga orsaken. I de flesta fall beror magsår på bakterien Helicobacter pylori, som kan infektera och inflammera magsäckens slemhinna. Magsyran kan dessutom skada slemhinnan ytterligare och förvärra såret.
En annan vanlig orsak är långvarig användning av antiinflammatoriska läkemedel, exempelvis acetylsalicylsyra (aspirin) eller ibuprofen, vilka med tiden kan skada magsäckens skyddande slemhinna. Rökning ökar också risken för magsår eftersom den stimulerar produktionen av magsyra. Alkohol kan på samma sätt höja syraproduktionen och samtidigt irritera slemhinnan i magsäcken.
Typiska symtom på magsår innefattar kräkningar, oförklarlig viktnedgång, uppblåsthet samt en brännande eller dov smärta i magen. Smärtan kan väcka dig på natten, kännas värre i samband med måltid eller tvärtom lindras av att äta eller dricka – för att sedan komma tillbaka en till två timmar senare. Under måltiden kan du också känna dig mätt snabbare än vanligt.
Läkaren kan påbörja behandling direkt utan tester. Känner du dig inte bättre efter cirka en vecka kan undersökningar behövas, till exempel röntgen av matsmältningskanalen, blod- eller utandningstest för att påvisa H. pylori, eller en gastroskopi där läkaren via ett tunt flexibelt instrument granskar matsmältningskanalen. Vid behov tas även vävnadsprov (biopsi) som analyseras i laboratorium.
Den vanligaste behandlingen vid H. pylori-infektion är antibiotika. Det är viktigt att genomföra hela kuren, även om du börjar må bättre tidigare. Läkaren kan dessutom förskriva syradämpande läkemedel som hjälper såret att läka. Röker du eller dricker alkohol behöver du upphöra med detta under läkningsperioden.
De flesta magsår läker inom två till tre veckor, men du kan behöva fortsätta med syrahämmande medicin i upp till åtta veckor. Läkaren kan också ge kostråd. Ger vissa livsmedel, som kaffe eller chili, dig halsbränna bör du undvika dem medan såret läker.
Ett obehandlat magsår kan leda till allvarliga komplikationer. Läker inte såret eller om du mår sämre ska du omedelbart kontakta vården. Genomborrar såret matsmältningskanalens vägg talar man om perforerat magsår – ett akut tillstånd. Det kan också uppstå ett blödande magsår eller en förträngning som hindrar maten från att passera vidare från magsäcken.
Varningstecken på komplikationer inkluderar blodkräkningar, kräkningar av mat ätit flera dagar tidigare, svaghet, yrsel, att känna sig kall och klam, ständig illamående, blod i avföringen (ofta svart, tjock avföring), svår buksmärta eller smärta som strålar ut i ryggen. Upplever du något av dessa symtom bör du söka akut vård omgående.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online