1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Typer av halsfluss: symtom, orsaker och behandling

Halsfluss, även kallad tonsillit, uppstår när virus eller bakterier som kommer in via munnen och näsan infekterar tonsillerna – körtlarna i svalget som normalt producerar antikroppar för att bekämpa just dessa mikroorganismer. Infektionen gör att tonsillerna blir inflammerade och svullna.

Halsfluss är vanligast hos barn men kan även drabba vuxna. Att tvätta händerna ofta och undvika nära kontakt med personer som är sjuka är de mest effektiva sätten att förebygga sjukdomen.

Vanliga symtom

De vanligaste symtomen på halsfluss är röda, svullna tonsiller med vita beläggningar, ont i halsen och svårigheter att svälja. Det kan också förekomma huvudvärk, heshet, ömma lymfkörtlar i nacke och käke samt feber eller frossa. Hos barn kan halsfluss dessutom åtföljas av buksmärta.

En plötsligt insättande inflammation eller smärta, hög feber och avsaknad av nästäppa tyder ofta på en streptokockinfektion. Kontakta läkare om du får stel nacke, har ont i halsen i mer än 48 timmar eller drabbas av buksmärtor och kräkningar. Har ditt barn dreglar eller inte kan svälja ska du omedelbart kontakta barnläkare.

Viral halsfluss

Virus, framför allt Epstein-Barr-viruset, orsakar de flesta fall av halsfluss. Ett blodprov kan bekräfta en virusinfektion om antalet vita blodkroppar är förhöjt eller om cellerna ser onormala ut.

Behandlingen av viral halsfluss fokuserar på att lindra inflammationen medan sjukdomen tar sin gång, vilket vanligtvis tar en till två veckor. Att skölja halsen med varmt saltvatten, dricka varma drycker som te eller buljong samt ta ibuprofen eller paracetamol mot smärta och feber kan lindra besvären. En luftfuktare och halspastiller kan också lindra irritationen i halsen.

Bakteriell halsfluss

Bakteriell halsfluss är mindre vanlig än den virala formen, men kan vara allvarlig. När grupp A-streptokocker orsakar infektionen talar man om streptokockhalsfluss. Ett svalgprov visar om streptokockbakterier finns i halsen.

Bakteriell halsfluss behandlas med antibiotika, exempelvis penicillin. Även om du oftast börjar må bättre inom två dagar är det viktigt att fullfölja hela antibiotikakuren för att förhindra att infektionen kommer tillbaka. Barn med streptokockhalsfluss ska ha fått antibiotika i minst ett dygn innan de återvänder till skolan eller förskolan.

Tonsillektomi – operation av tonsillerna

Hos vuxna krävs sällan kirurgisk borttagning av tonsillerna, så kallad tonsillektomi. Barn som haft flera allvarliga halsinfektioner, eller som lider av obstruktiv sömnapné eller har svårt att andas eller äta, behöver dock ofta opereras. Ingreppet kan även användas för att behandla andningsbesvär eller abscesser orsakade av svullna och infekterade tonsiller.

De flesta patienter kan lämna sjukhuset samma dag som operationen, och återhämtningen tar upp till två veckor. Vid intrakapsulär tonsillektomi lämnas ett tunt lager tonsilvvävnad kvar för att skydda halsens muskler. Denna metod ger en snabbare och mindre smärtsam återhämtning, men medför en mycket liten risk att infektionen återkommer.

Komplikationer och varningstecken

Obehandlad halsfluss kan leda till luftvägsobstruktion, vilket i sin tur kan orsaka tillstånd som sömnapné. En abscess – en varansamling – kan bildas mellan tonsillerna och omgivande mjukdelar, täcka den mjuka gommen och i sällsynta fall sprida sig till blodet. Vissa stammar av streptokockbakterier kan dessutom orsaka njurinflammation eller reumatisk feber.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online