
Alkoholism är en beroendesjukdom som innebär att du blir beroende av alkohol, oftast i allt större mängder i takt med att kroppen utvecklar tolerans mot alkoholens effekter. Personer med alkoholberoende dricker typiskt varje dag eller dricker i perioder stora mängder till den grad att drickandet stör förmågan att arbeta samt sociala och familjära relationer. Mayo Clinic har sammanställt de fysiska effekterna av överdrivet drickande.
Överdrivet drickande orsakar hjärnskador med krympning av hjärnans strukturer, vilket leder till ökad sedering, förvirring och minnesförlust. Du kan börja uppleva så kallade "blackouts", tidsperioder som du inte har något minne av. Abstinens efter långvarigt och kraftigt alkoholintag kan dessutom utlösa delirium tremens – ett tillstånd som kännetecknas av agitation, hallucinationer, desorientering och krampanfall.
Alkohol skadar slemhinnorna och ökar risken för cancer i mag-tarmkanalen, från cancer i munhålan, halsen och magsäcken till tarmar och ändtarm.
Alkohol påverkar hormonbalansen i kroppen, vilket hos män kan ge upphov till erektionsproblem och gynekomasti (förstorade bröst), och hos kvinnor till amenorré (utebliven menstruation). Båda könen kan drabbas av nedsatt libido. Risken för bröstcancer ökar också.
Enligt CDC (amerikanska smittskyddsmyndigheten) är alkohol giftigt för ett foster under utveckling och orsakar direkt fetalt alkoholsyndrom (FASD) – medfödda skador som ger barnet omfattande fysiska och psykiska problem, bland annat ansiktsavvikelser, kortväxthet, sämre koordination, intellektuell funktionsnedsättning samt svårigheter med inlärning och beteende.
Alkoholism är en viktig orsak till hypertoni (högt blodtryck), särskilt hos dem som dricker alkohol varje dag – även i måttliga mängder – vilket ökar risken för hjärtinfarkt eller stroke. Långvarigt drickande skadar även hjärtmuskeln (kardiomyopati), så att hjärtat inte längre kan pumpa effektivt.
Alkohol irriterar slemhinnorna, vilket kan leda till kraftig gastrit (magsäcksinflammation) som stör upptaget av vitamin B1 (tiamin) och B9 (folsyra). Överdrivet drickande hänger ofta samman med dålig kosthållning, vilket i sin tur leder till undernäring.
Pankreatit (bukspottkörtelinflammation) kan utvecklas efter långvarig alkoholanvändning och orsaka kraftiga buksmärtor, illamående och kräkningar, liksom en rad olika systemiska sjukdomstillstånd – däribland diabetes om de insulinproducerande cellerna skadas, samt njursvikt. Bukspottkörteln kan också sluta producera de enzymer som behövs för matsmältningen, vilket ytterligare bidrar till undernäring.
Levern bryter ner alkohol, men vid kraftigt drickande hinner den inte med, och alkoholen blir då giftig för levercellerna. Enligt American Liver Foundation kan fettinlagringar bildas i levern, följt av hepatit (leverinflammation). Med tiden orsakar inflammationen ärrbildning och fibrötiskt (hårt) vävnadsmaterial i levern, vilket resulterar i skrumplever (cirros). Detta försämrar leverfunktionen och kan leda till leversvikt med omfattande systemiska effekter samt ökad risk för levercancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online