Celiaki är en autoimmun sjukdom. Personer med celiaki tål inte gluten, proteinet som finns i vete, korn och råg. När dessa personer äter gluten reagerar immunsystemet genom att angripa och förstöra de små fingerlika utskotten i tunntarmen, så kallade tarmludd (villi). Utan fungerande tarmludd kan kroppen inte ta upp näring, och personen riskerar att bli allvarligt undernärd oavsett hur mycket hen äter. Detta kan ge upphov till många olika symtom – både från mag–tarmkanalen och från nervsystemet.
Celiaki är ärftligt och förekommer ofta i familjer, men sjukdomen kan utlösas av exempelvis ett virusinfektion, annan sjukdom, stress eller graviditet.
Typiska symtom på celiaki är mag–tarmbesvär som diarré, förstoppning, uppblåsthet, kräkningar och viktnedgång. Hos barn kan tillväxten hämmas och tändernas emalj skadas. Hos vissa personer saknas dock mag–tarmsymtom helt. I stället kan till synes obesläktade besvär som ledvärk, ångest, epileptiska anfall, neuropati och blodbrist (anemi) dominera bilden. Detta fördröjer ofta diagnosen, eftersom många vårdgivare inte förknippar dessa symtom med en mag–tarmsjukdom.
Neuropati, det vill säga skada på perifera nerver, ger symtom som muskelsvaghet, kramper och spasmer till följd av skador på motoriska nerver. Ibland uppstår även nedsatt balans och koordination. Tillståndet kan bero på en underliggande sjukdom som celiaki, på nervklämning, gifter eller inflammation – men i många fall går orsaken inte att fastställa.
Symtomen vid celiakirelaterad neuropati är desamma som vid neuropati utan koppling till celiaki. Många andra neurologiska tillstånd är dessutom förknippade med celiaki. Även om celiaki klassas som en mag–tarmsjukdom kan neurologisk dysfunktion faktiskt vara det enda symtomet. Obehandlad celiaki leder till nedsatt näringsupptag, diarré och viktnedgång, vilket i sin tur kan ge neurologiska besvär.
Det är dock fortfarande omtvistat inom medicinsk forskning om gluten i sig orsakar nervskadorna, eller om de beror på näringsbrister till följd av celiakin. Neurologen Marios Hadjivassiliou vid Royal Hallamshire Hospital i England menar att det inte är näringsbristerna som orsakar neuropatin, utan att celiaki är en systemisk sjukdom som påverkar hela kroppen. Enligt honom bör celiaki därför inte betraktas som enbart en "tarmsjukdom". Andra neurologiska tillstånd som kopplats till celiaki är bland annat cerebellär ataxi, epilepsi, demens och depression.
Forskning som presenterats av Hadjivassiliou visar att glutenrelaterad neuropati står för cirka 26 procent av alla axonala neuropatier, och hela 34 procent av de sporadiska axonala neuropatierna.
Neuropati kan också hänga samman med andra tillstånd, exempelvis alkoholism, metaboliska sjukdomar, autoimmuna sjukdomar, Bells pares, cancer, karpaltunnelsyndrom, njursvikt, diabetes mellitus, infektionssjukdomar samt brist på vitaminer.
Vissa medicinska experter, däribland Hadjivassiliou, anser att glutenöverkänslighet kan orsaka neurologiska syndrom. Sambandet behöver dock bekräftas genom större epidemiologiska studier. Koststudier av glutens effekt vid andra tillstånd, som autism och schizofreni, har hittills gett otydliga resultat.
Behandlingen av celiaki består av en livslång glutenfri kost – det vill säga undvikande av vete, råg och korn. I många fall minskar eller försvinner de neurologiska besvären när patienten börjar följa kosten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online