Lymfadenit är den medicinska termen för en inflammerad lymfknuta. Eftersom vilken som helst av kroppens cirka 600 lymfknutor kan svullna till följd av sjukdom innebär diagnostiken att läkaren måste skilja mellan lokaliserad lymfadenit, som orsakas av en infektion på en specifik plats, och generaliserad lymfadenit, som utlöses av en infektion eller sjukdom som påverkar hela kroppen. Orsakerna är många – allt från vanliga infektioner till autoimmuna sjukdomar och cancer.
Flera bakteriella och virala infektioner ger svullna lymfknutor i närheten av infektionsstället. En av de vanligaste orsakerna till förstorade lymfknutor i halsen är halsfluss, som orsakas av streptokokkbakterier. Körtelfeber, även känd som kysssjukan, drabbar också lymfkörtlarna i halsen. Även sårinfektioner kan ge lokaliserad lymfadenit, exempelvis infektion med Bartonella-bakterier, mer känd som kattklössjuka. En tandinfektion eller tandabscess leder dessutom ofta till svullna lymfknutor nära det drabbade området.
Toxoplasmos är en parasitsjukdom som orsakar generaliserad lymfadenit efter exponering för parasiten Toxoplasma gondii. Parasiten kan infektera många djur, inklusive människor, men har kattdjur som sin huvudvärd. Därför förknippas sjukdomen ofta med kontakt med avföring från en smittad katt, till exempel vid städning av kattlådor. Den vanligaste smittvägen är dock intag av otillräckligt tillagat, infekterat kött.
Flera former av lymfom uppstår i lymfsystemet självt och sprider sig till många lymfknutor, bland annat Hodgkins lymfom och hårig cellleukemi. Även andra cancerformer kan metastasera och sprida sig till lymfknutor var som helst i kroppen, vilket gör förstorade lymfknutor till ett viktigt tecken att utreda.
Många sjukdomar som försämrar eller stör immunsystemets funktion kan orsaka lymfadenit. Exempel är reumatoid artrit, lupus, sarkoidos samt infektion med humant immunbristvirus (HIV), som kan leda till förvärvat immunbristsyndrom (AIDS).
Tuberkulos är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Även om sjukdomen i första hand angriper lungorna sprider den sig ofta till andra delar av kroppen, inklusive lymfknutorna i halsen och bröstet. Det sker när bakterierna färdas med specialiserade immunceller i lungorna, så kallade dendritiska celler, som vandrar genom kroppen för att interagera med andra immunceller. Resultatet blir bildandet av små knutor, så kallade granulom.
Dessa sjukdomar, även kända som yrkesrelaterade lungsjukdomar, är exempel på tillstånd som förknippas med lymfadenit och som först drabbar lungorna för att sedan sprida sig till lymfknutorna i bröstet. Liksom vid tuberkulos kännetecknas sjukdomsbilden av granulombildning i lungvävnaden. Till skillnad från tuberkulos orsakas granulomen dock av långvarig eller kronisk inandning av organiskt damm, inte av en infektion. Typiska exempel är silikos och beryllios.
Svullna lymfknutor beror oftast på harmlös infektion som läker av sig själv. Kontakta dock vården om svullnaden kvarstår i mer än två till tre veckor, växer i storlek, är hård eller smärtfri, eller om den åtföljs av feber, nattsvetningar eller oförklarlig viktminskning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online