Enskilda celler är alldeles för små för att kunna ses med blotta ögat. Därför har forskare utvecklat en rad olika verktyg för att visualisera celler, bland annat mycket kraftfulla mikroskopi-tekniker. Med hjälp av immunohistokemi kan vetenskapsmän identifiera enskilda celltyper under mikroskopet. Tekniken är ovärderlig inom områden som hematologi, onkologi och histologi.
Celler är de grundläggande byggstenarna som utgör vävnader och organ hos växter och djur. Cellmembranen hos djur består av proteiner och lipider. Vissa av dessa proteiner, kallade antigener, fungerar som markörer som identifierar specifika celltyper. Antigenerna skiljer sig åt mellan olika celltyper, och när celler genomgår förändringar ändras även deras antigener – vilket är fallet hos cancerceller. För att identifiera just dessa antigener används antikroppar.
Antikroppar är proteiner som produceras av vissa typer av vita blodkroppar som svar på främmande celler och deras antigener. När bakterier till exempel invaderar kroppen är det antikropparna som täcker bakterierna, gör dem overksamma och märker upp dem för destruktion. Antikroppar är mycket specifika – en antikropp binder endast till sitt specifika antigen. Immunohistokemi innebär att dessa antikroppar används för att visualisera antigenen på celler med hjälp av kemiska "etiketter" som fästs på antikropparna.
"Immuno" i immunohistokemi syftar på användningen av antikroppar för att identifiera celler av en viss typ, exempelvis cancerceller. Processen börjar med att specifika celler förs in i ett laboratoriedjur. Djurets antikroppar mot dessa celler samlas därefter in och renas fram. När ett vävnadsprov från en misstänkt tumör skickas till laboratoriet tillsätts antikroppar som är specifika för kända cancerformer. Om de misstänkta cancercellerna finns i vävnadsprovet binder antikropparna fast. Kemikalier används sedan för att göra antikropp–antigen-komplexen synliga.
"Kemi" i immunohistokemi hänvisar till hur kemikalier – som lyser under visst ljus eller kan upptäckas på andra sätt – används som etiketter. Eftersom antikropp–antigen-komplexen också är mycket små märks antikropparna med en speciell kemisk förening. Även icke-luminescerande kemikalier kan användas för märkningen, till exempel sådana som syns i vanligt ljus, eller radioaktiva isotoper som kan detekteras med andra instrument än mikroskop.
På patologilaboratoriet är patologer läkare som ställer diagnoser, exempelvis cancer, utifrån de vävnadsprov som levereras till laboratoriet. För att bistå dem i diagnosarbetet preparerar och färgar histologer vävnadssnitt med immunohistokemiska färgningar och monterar dem på objektglas. Cytologer granskar en del av glasen för att sovra ut onormala celler, innan proven går vidare till patologen för slutgiltig diagnos. Båda yrkena är eftertraktade och kräver en tvåårig högskoleexamen i histologi respektive cytologi.
Immunohistokemi kombinerar immunologins höga specificitet med kemiska visualiseringstekniker och har blivit ett standardverktyg inom modern medicinsk diagnostik. Metoden används i dag inte bara för att upptäcka och klassificera tumörer, utan också för att avgöra vilken behandling som passar bäst för den enskilda patienten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online