Polymyalgi är en muskelsjukdom som kan komma överraskande snabbt. Den drabbade kan gå och lägga sig på kvällen och må helt bra, för att sedan vakna med så kraftig muskelsmärta och stelhet att det blir svårt att röra sig. Uppstår detta för dig vill du naturligtvis snabbt ta reda på vad som händer så att du kan få lindring. Din läkare kan använda några enkla blodprov för att ställa diagnos.
Polymyalgins fullständiga namn är polymyalgia rheumatica. Det är en inflammatorisk sjukdom som leder till muskelsmärta och svårigheter att röra sig. Besvären känns oftast mest i nacke, axlar och höfter, men även i armar och lår. Du kan också uppleva trötthet, svaghet och en allmän känsla av att inte må bra. Viktnedgång, anemi eller feber utan hög temperatur är andra vanliga tecken. Som regel är smärtan värst på morgnarna eller efter långa perioder av inaktivitet.
Intressant nog kan polymyalgi uppstå helt utan förvarning. I stället för att utvecklas gradvis börjar symtomen ofta plötsligt, ibland bokstavligen över en natt. I vissa fall utvecklas dock sjukdomen långsammare. Den verkar hänga samman med åldrandet och drabbar framför allt äldre människor.
I de flesta fall försvinner polymyalgi inom ett till två år, även utan behandling. De flesta patienter vill dock inte behöva uthärda smärtan utan medicinering under den tiden.
Testerna som används för att diagnosticera polymyalgi kräver ett blodprov. Det första din läkare kontrollerar är din sänka (SR). Det syftar på hur snabbt dina röda blodkroppar sjunker till botten efter att de placerats i ett provrör. Ju snabbare de sjunker, desto högre är sänkvärdet och desto större är sannolikheten att du har en inflammation i kroppen. Ett förhöjt värde kan dock orsakas av andra tillstånd än polymyalgi, vilket innebär att detta test ensamt inte räcker för att ställa diagnos.
Din läkare kommer troligen också att kontrollera reumatoidfaktorn (RF) i ditt blod. RF förekommer ofta hos personer med reumatoid artrit, som också ger förhöjd sänka. Genom att testa för RF kan läkaren skilja mellan reumatoid artrit och polymyalgi.
Läkaren kan även kontrollera antalet röda blodkroppar och blodplättar i ditt blod. Ett högt antal blodplättar och ett lågt antal röda blodkroppar kan tyda på polymyalgi. Läkaren kan dessutom leta efter C-reaktivt protein (CRP) i blodet – en förhöjd nivå indikerar inflammation.
Cirka 10 till 20 procent av patienterna med polymyalgia rheumatica har också en sjukdom som kallas temporalisarterit (jättecellsarterit). Om du får diagnosen polymyalgi kommer därför din läkare troligen att vilja göra fler undersökningar. Temporalisarterit kan leda till huvudvärk, synförändringar, öm hårbotten och smärta vid tuggning. Enda sättet att diagnosticera sjukdomen säkert är genom en biopsi från pulsådern i tinningen.
Din läkare kommer sannolikt att förskriva kortison, exempelvis prednisolon, för att behandla din polymyalgi. Du bör känna lindring ganska omgående. Langtidsanvändning av kortison kan dock orsaka flera biverkningar, som benskörhet eller högt blodtryck. Därför vill man hitta den lägsta möjliga dos som fungerar för dig och avsluta behandlingen så snart som möjligt – normalt inom två år. Har du temporalisarterit utöver polymyalgi behöver du troligen högre doser kortison för att få bukt med besvären.
Du kan också få viss lindring av receptfria antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), som ibuprofen. Regelbunden motion och en hälsosam kost kan dessutom hjälpa dig att må bättre under sjukdomstiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online