Ischemisk småkärlssjukdom – orsaker, risker och förebyggande åtgärder

Ischemisk småkärlssjukdom innebär en ökad risk för stroke hos den som drabbas. Tillståndet ses vanligtvis hos personer som samtidigt har andra medicinska tillstånd, exempelvis högt blodtryck eller diabetes. Att förstå vad ischemisk småkärlssjukdom är och hur den behandlas kan hjälpa patienter att känna sig tryggare och mer delaktiga när det gäller sin vård och livsstil.

Vad är ischemisk småkärlssjukdom?

Ischemisk småkärlssjukdom kallas även vit substans-sjukdom och avser ett fynd som upptäcks vid magnetkameraundersökning (MRI) eller datortomografi (CT). Sjukdomen är i grunden en konsekvens av andra sjukdomar och den påverkan dessa har på hjärnans vita substans. Till skillnad från en primär hjärnsjukdom handlar det alltså om vad som händer med hjärnan under utvecklingen av vissa kroniska tillstånd, som diabetes och hypertoni.

Små kärlens roll i hjärnan

Det område i hjärnan som påverkas av ischemisk småkärlssjukdom är där hjärncellerna och neuronerna är sammankopplade. De tunna kärl som försörjer detta område med blod kallas små kärl, medan stora kärl försörjer kroppens större organ som hjärtat, njurarna och lungorna.
De små kärlen är ofta de första som drabbas av kärlsjukdom, bland annat åderförkalkning (ateroskleros) – en ansamling av plack i kärlväggarna som i värsta fall kan leda till stroke.

Betydelse och riskfaktorer

I takt med att vi åldras är det normalt att viss grad av ischemisk småkärlssjukdom syns vid MRI- eller CT-undersökning. När fynden dock är mer omfattande kan det tyda på underliggande medicinska tillstånd, såsom multipel skleros, Alzheimers sjukdom eller Wilsons sjukdom. Även personer med en historik av migrän, diabetes, högt blodtryck och högt kolesterol uppvisar tillståndet oftare i sina undersökningsresultat.
Oavsett orsak löper personer med ischemisk småkärlssjukdom en förhöjd risk för stroke. Därför uppmuntras de att vidta förebyggande åtgärder innan en akut situation uppstår.

Förebyggande åtgärder

Det finns flera steg man kan ta för att bromsa utvecklingen av ischemisk småkärlssjukdom, framför allt att sänka blodtrycket och kolesterolet. Oavsett om man väljer att uppnå detta genom kost, motion, läkemedel eller en kombination av dessa bör planen alltid tas fram tillsammans med en läkare. Diabetiker bör dessutom se till att få god kontroll över sin diabetes – att arbeta med en dietist eller nutritionist kan hjälpa dig att nå och bibehålla en stabil blodsockernivå.
Även om det inte finns någon specifik medicin mot själva småkärlssjukdomen, bör läkemedel som minskar riskfaktorerna – exempelvis kolesterolsänkande preparat, insulin och blodtrycksmediciner – tas exakt som föreskrivet. Regelbundna kontroller är viktiga för att bedöma om behandlingen fungerar eller behöver justeras. Medan kirurgi kan vara ett alternativ vid storkärlssjukdom, är det inte möjligt vid ischemisk småkärlssjukdom.

Att leva med diagnosen

När en medicinsk utredning visar att man har ischemisk småkärlssjukdom kan det väcka oro och ängslan, eftersom fynden innebär en ökad stroke-risk. Genom att anta en livsstil med hälsosam kost, sänkta blodsocker- och blodtrycksnivåer samt regelbundna hälsokontroller kan man dock inte bara minska sjukdomens påverkan, utan även stärka hela kroppens hälsa på många andra sätt.