Patellofemoralt smärtsyndrom är ett vanligt knäproblem som ger smärta under och runt knäskålen. Besvären beror ofta på fysisk aktivitet som belastar knäna, till exempel löpning eller hopp. I många fall uppstår smärtan helt enkelt för att man gör för mycket, för snabbt. För de flesta lägger sig besvären med icke-kirurgisk behandling, såsom antiinflammatoriska läkemedel och sjukgymnastik.
Patellofemoralt smärtsyndrom avser kronisk smärta som uppstår runt eller under knäskålen (patella). Det är en vanlig åkomma som ibland kallas "löparknä", eftersom den ofta utvecklas vid intensiv fysisk aktivitet som repetitivt belastar knäna, exempelvis löpning. Smärtan kan dock ha flera andra orsaker, bland annat svaga eller obalanserade muskler i underkroppen, en felställd eller luxerad knäskål, skadat brosk eller en tidigare knäskada.
Du kan känna smärta, svullnad eller ömhet under eller runt en eller båda knäskålarna. Symtomen blir ofta värre vid träning som belastar knäna, som löpning eller hopp. De kan också störa vardagssysslor som att gå i trappor eller resa sig från en stol efter att ha suttit länge med böjda knän. I vissa fall kan det kännas som om knäskålen åkt ur sitt spår eller gnager mot benet under.
Om patellofemoral smärta lämnas obehandlad kan den bli alltmer besvärande och hindra dig från att klara vardagssysslor eller träna som vanligt. Att endast ta värktabletter kan lindra symtomen i början, men botar inte den bakomliggande orsaken. Ignorera därför inte smärtan eller fortsätt dina vanliga aktiviteter utan rätt behandling. Risken finns annars att andra muskler eller leder tvingas överkompensera, vilket kan leda till allvarligare skador.
Berätta för din läkare om din knäsmärta, var den sitter och vilka aktiviteter som verkar förvärra den. Beskriv även hur fysiskt aktiv du är i vardagen, vilken träning du utför samt eventuella tidigare problem eller skador i knän eller underkropp. Läkaren undersöker knänas stabilitet, muskulaturen i underkroppen och din rörlighet genom enkla stretch- och träningsövningar. Ibland krävs även en röntgenundersökning eller magnetkamera (MR) av knät för att kunna ställa diagnosen.
De första symtomen på patellofemoral knäsmärta kan ofta behandlas hemma med hjälp av så kallade RICE-metoden:
Vila: Ta en paus från de fysiska aktiviteter som förvärrar smärtan.
Kyla: Lägg ett ispacke på det drabbade knät flera gånger per dag, högst 20 minuter åt gången.
Kompression: Linda försiktigt ett elastiskt bandage runt knät för att minska svullnaden.
Höjdläge: Vila knät på en kudde så att det ligger högre än hjärtat när det är möjligt.
Du kan också överväga ett icke-steroidt antiinflammatoriskt läkemedel, som ibuprofen eller naproxen, för att minska svullnad och lindra smärta.
Utöver att begränsa din fysiska aktivitet kan läkaren ordinera hemövningar eller en serie besök hos en fysioterapeut för att stärka de muskler som håller knäskålen stabil och placerad rätt. Du kan även få utskrivna inlägg som minskar belastningen på knäna. Med tiden kan sjukgymnastiken förbättra din styrka och rörlighet samt förebygga att smärtan återkommer när du börjar träna igen. Din läkare eller fysioterapeut kan också ge råd om hur du gradvis återgår till fysisk aktivitet och hur du bäst värmer upp, varvar ner och stretchar för att undvika nya skador.
I vissa svåra fall kan det vara nödvändigt med kirurgi för att avlägsna skadat brosk eller rikta in knäskålen på nytt. I de allra flesta fall förbätras dock besvären med antiinflammatorisk medicinering och sjukgymnastik.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online