1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så rehabiliterar du vanliga dansskador – komplett guide

Dans och skador hör ofta ihop. Bristande rörlighet, felaktig stretching och överansträngning är vanliga orsaker till skador bland dansare. Även stress kan göra att muskler och senor spänns, vilket ofta leder till skador. Varje danstyp kräver att alla muskler i kroppen förbereds innan träning, därför är det viktigt att stretcha ordentligt före varje övningspass eller föreställning.

Trots en fullständig uppvärmning och stretching är vissa dansare mer skadebenägna än andra. Det ständiga hoppandet, sträckandet och ansträngningen av musklerna kan orsaka vanliga dansskador som muskelbristningar och kramp, vrickningar i fotleden, knäskador och ryggont. Att rehabilitera en skada på rätt sätt gör att du inom rimlig tid kan komma tillbaka på dansgolvet.

Det här behöver du

  • Kylpackning (ispåse)
  • Elastisk binda
  • Värmedyna
  • Antiinflammatorisk medicin (ibuprofen)
  • Vatten

Vrickning i fotleden

Rehabilitera en vrickning med vila, is, kompression och höjning (R.I.C.E.) tills svullnaden gått ner. Den absolut vanligaste dansskadan är en vrickad fotled. En vrickning är ett litet riv i ligamentet i fotleden, och även det minsta rivet kan svullna ordentligt. Använd is i högst 15 minuter åt gången och håll fotleden höjd över hjärtat för att främja cirkulationen. Applicera isen igen var tredje timme.

Linda fotleden med elastisk binda för extra stabilitet och för att minska svullnaden. Det är säkert att börja dansa igen när fotleden känns stabil. Prova gärna ett fotledsstöd för att skydda ligament och senor. Fotledsskador återkommer ofta, så se till att återuppta din dansträning gradvis för att undvika en ny skada.

Kontakta läkare för att bedöma hur allvarlig vrickningen är om du fortfarande har ont efter 3–4 dagar. Dansa inte förrän läkaren gett klartecken.

Knäskador

Använd R.I.C.E.-metoden även vid knäskador. Knäskador hos dansare orsakas oftast av kraftig utåtrotation av knäna, till exempel vid plié. Skadorna tar sig ofta formen av skadad broskvävnad, som vanligtvis beror på hopp och landningar. Typiska symtom är svullnad eller smärta.

Se till att svullnaden har gått ner innan du återupptar viss aktivitet. Att rehabilitera ett knä kan vara knepigt, eftersom böjning av knäet är en så central del av dansen.

Stabilisera knäet med ett stöd under dansträningen om det behövs, och kom ihåg att stretcha varsamt men noggrant både före och efter passet. Uppvärmda muskler och senor löper mindre risk att skadas under träningen.

Rygnskador

Var uppmärksam på ryggsmärta. Många dansare kan hoppa runt på golvet i en minut och nästa minut hålla sig i ryggen av olidlig smärta. Ryggskador är vanliga bland dansare och kännetecknas av en värk som ofta hindrar dansaren från att ens stå rakt. Ryggmusklerna drar ofta ihop sig i spasmer – en reflexhandling som kroppen använder för att skydda ryggens leder.

Använd värmedynan för att lindra smärtan och ta antiinflammatoriska läkemedel mot obehaget. Om du kan gå och böja dig lite grann har du troligen en grad 1-muskelrivning. Om smärtan inte lindras efter några dagar, eller om du känner stickande smärta i ryggen eller får svullnad, ska du besöka läkare för en fullständig undersökning.

Börja med försiktig stretching för att öka rörligheten när ryggen börjar kännas bättre. Öka successivt längden på dina stretchpass tills du nått ditt fulla rörelseomfång. Vid en ryggskada bör du räkna med att vila i en till två veckor för att helt återhämta dig.

Muskelbristningar

Vila och applicera is i 15 minuter var tredje timme för att lindra muskelbristningar. Muskelbristningar är en vanlig dansskada som orsakas av översträckning av muskeln. Några dagars vila lindrar oftast smärtan.

Undvik aktivitet tills muskeln är stark igen. Utöver försiktig stretching bör dansträning och stretching pausas tills muskeln har återhämtat sig.

Stretcha noggrant men varsamt efter en muskelbristning. En flexibel, uppvärmd muskel är mindre skadebenägen. En kombination av stretch- och styrkeövningar är bäst när du rehabiliterar en muskelbristning.

Muskelkramp

Sluta dansa direkt om du känner en muskelkramp. Muskeltrotthet, vätskebrist och bristande flexibilitet orsakar muskelkramp. Kramp kan drabba benet, ryggen, nacken eller vilken annan muskel som helst i kroppen och kan vara extremt smärtsamt.

Massera försiktigt området där krampen sitter. När den akuta smärtan lindrats, stretcha området försiktigt och noggrant. Många kramp uppstår i slutet av ett träningspass. Se till att du värmer upp före dansen och gör kompletta stretchövningar efter passet.

Fundera över vad som orsakar dina kramp. Muskelkramp har ofta en bakomliggande orsak och beror ofta på brist på vätska, salt eller kalium. Drick rikligt med vatten, ät ordentligt och se till att du också vätskeersätter under dansen. Om krampen är frekvent eller smärtsam, kontakta läkare.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online