
Skenbensinflammation, ofta kallad shin splints, är en smärtsam skada som drabbar framsidan av underbenet, mellan knä och fotled. Den uppstår vanligtvis hos personer som går långa sträckor, springer regelbundet eller tränar aerobics och liknande gruppträning. Tillståndet är ett tydligt tecken på överbelastning och ofta även svaga muskler i underbenet. Att känna igen symtomen i tid är viktigt för att undvika allvarligare komplikationer – och det finns dessutom enkla sätt att förebygga problemet.
En skenbensinflammation är en skada på underbenets framsida, mellan knä och fotled. Den exakta orsaken är inte helt kartlagd, men symtomen tros bero på inflammation i senor och omgivande vävnader i detta område. Vid kraftig belastning kan även benhinnan runt skenbenet bli irriterad.
Det första symtomet är en värk i underbenet, på eller nära skenbenet. Det ömma området är ofta mellan 10 och 15 centimeter långt. Smärtan brukar förvärras när du böjer foten nedåt, till exempel när du trycker av i steget under löpning.
Smärtan vid skenbensinflammation börjar typiskt som en dov, molande känsla snarare än en skarp smärta. I början märks den oftast bara under själva träningen och eventuellt en kort tid därefter. Därefter avtar den vanligtvis, tills du tränar igen.
Om skenbensinflammationen inte behandlas i ett tidigt skede förvärras besvären successivt. Den dova värken övergår i en skarp, stickande smärta som kan bli så kraftig att den hindrar dig från att träna alls. Du kan också utveckla svullnad och känna ömma, hårda partier där det är extra smärtsamt.
Skenbensinflammation kan utlösas av repetitiva rörelser där du lyfter foten och tårna, eftersom de muskler och senor som används då lätt blir överbelastade och inflammerade. Detta händer särskilt ofta när du plötsligt ökar intensiteten, volymen eller frekvensen i din träning – till exempel när du börjar springa längre distanser eller byter till hårdare underlag.
Precis som vid andra mjukdelsskador gäller RICE-principen:
Det kan också vara klokt att kontakta en podolog eller fysioterapeut för att undersöka om dina skor behöver justeras, eller om ditt gång- och löpmönster bör korrigeras. Anpassade sulor kan i vissa fall göra stor skillnad.
God kroppsmekanik är avgörande – undvik exempelvis att överpronera (rulla in foten) när du tränar. Är dina ankelmuskler svaga och/eller din akillessena stel kan ett enkelt styrke- och stretchprogram för fötter och anklar förebygga skadan. Öka dessutom alltid träningsmängden gradvis, variera underlaget och investera i väl passande skor med god dämpning. Med rätt åtgärder läker skenbensinflammation oftast inom några veckor, men återgå till träningen långsamt för att undvika återfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online