Ätstörningar bland idrottare: Hur vanligt är det hos kvinnor respektive män?

Ätstörningar och idrott – en dold riskfaktor

Ätstörningar är ett allvarligt och välkänt problem inom idrottsvärlden, även om exakta siffror varierar mellan olika studier. Forskningen visar dock tydligt att kvinnliga idrottare drabbas i betydligt högre grad än manliga. Upp till 50 procent av alla kvinnliga idrottare uppvisar symtom på stört ätbeteende, medan faktiska kliniska ätstörningar diagnostiseras hos en mindre andel – färre än 5 procent av alla idrottare.

När det gäller män skiljer sig uppskattningarna åt. Vissa källor anger att män utgör cirka 1 av 10 fall av ätstörningar bland idrottare, medan andra menar att så många som var fjärde drabbad är man. Studier tyder dessutom på att män oftare än kvinnor utvecklar ätstörningar som innefattar hetsätning och rensningsbeteenden, som vid bulimi.

Idrotter med förhöjd risk

Vissa prestigefyllda idrotter förknippas med en markant högre risk för ätstörningar än andra. För kvinnors del handlar det främst om gymnastik, konståkning, dans, simning, simhopp och friidrott. Bland män är brottning och bodybuilding de mest riskutsatta grenarna, eftersom båda kräver noggrann kontroll över kroppsvikt och kroppsform.

Varför utvecklar idrottare ätstörningar?

Idrottare – särskilt de som excellerar i sporter där utseende och smalhet betonas, eller i grenar med specifika viktklasser som brottning – löper ökad risk att utveckla en ätstörning. Det finns sällan en enskild orsak, men dessa idrottare kan känna ett förstärkt tryck att upprätthålla en viss kroppsbyggnad. I gymnastik och konståkning bedöms idrottarna exempelvis delvis utifrån sitt utseende, och vissa tränare betonar till och med direkt vikten av låg vikt och slankhet för toppresultat.

Andra vanliga bidragande faktorer är:

• Bristande nutritionsrådgivning, till exempel på grund av att tränaren saknar kunskap om näring eller prioriterar kroppsvikt framför korrekt bränsleförsörjning.
• Perfektionistiska personlighetsdrag.
• Oro kring kroppsbild och utseende.
• Låg självkänsla.
• Tidigare erfarenheter av övergrepp.
• Depression eller ångest.

Så känner du igen en ätstörning

En ätstörning är ett allvarligt medicinskt och psykiskt tillstånd som måste behandlas. Om du misstänker att du själv, eller en idrottare du känner, har en ätstörning är det viktigt att söka professionell hjälp. Här är några typiska varningssignaler att hålla utkik efter:

Idrottare med en ätstörning kan:

• Bli extremt restriktiva med sitt matintag.
• Träna tvångsmässigt i långa perioder.
• Ha ständiga tankar på mat, kalorier och kroppsvikt.
• Ha en förvrängd uppfattning om sin egen kropp.
• Gå ner i vikt men samtidigt klaga över att de "inte känns tillräckligt smala".
• Utveckla stark rädsla för viktuppgång eller att bli feta.
• Lida av låg energi eller kronisk trötthet.
• Uppleva oregelbunden hjärtrytm.
• Ha nedsatt immunförsvar och bli ofta sjuka.
• Visa tecken på depression, ångest eller dra sig undan vänner och aktiviteter.

Vägen tillbaka: Återhämtning för idrottare

Eftersom idrottare ofta har ett intensivt fokus på tävling och prestation kan behandlingen av en ätstörning vara extra utmanande. Många fruktar också att återhämtning och viktuppgång skulle påverka deras resultat negativt. Med rätt professionellt stöd kan dock idrottare uppnå fullständig fysisk och psykisk återhämtning – och återvända till sin idrott med goda förutsättningar för både hälsa och prestation.