Enligt James Braly, läkare och författare till boken Food Allergy Relief, kan personer som lider av matberoende uppleva fysiska symtom som huvudvärk, irritabilitet, sömnlöshet, humörsvängningar och depression. Även om den som är beroende av mat ofta lindrar dessa besvär genom att ge efter för sina cravings och äta det hen längtar efter, är lindringen bara tillfällig. Många matberoende pendlar upprepade gånger mellan bantningar i stället för att ta itu med de känslomässiga problem som ligger bakom deras besatthet av mat. Jojo-bantning är dock bara ett av flera tecken på ett möjligt matberoende. Det är viktigt att känna till de tidiga varningssignalerna, eftersom tidig upptäckt är nyckeln till återhämtning.
Matberoende, som även kallas tvångsätning, är en modern term som beskriver en patologisk störning som innebär en onormal besatthet av och konsumtion av mat. Även om samhället och medicinska experter länge har förstått allvaret i andra beroenden, som alkoholism och drogmissbruk, är det först på senare tid som vissa livsmedel har ansetts vara lika beroendeframkallande och skadliga. Andra ätstörningar som är kopplade till matberoende inkluderar anorexi och bulimi.
Personer med matberoende äter inte bara för att lindra stress eller oro – de känner också ångest när de äter. De fastnar i en ond cirkel, eftersom deras bekymmer och ängsliga tankar bara leder till mer ätande. Därefter drabbas de av ångest över att ha ätit för mycket, vilket i sin tur kan utlösa nytt överätande.
En ohälsosam besatthet av mat är ett av de mest framträdande symtomen på matberoende. Det är inte enbart själva ätandet som driver personen. En matberoende är besatt av allt som har med mat att göra – från att fundera på vad nästa måltid ska bestå av till att hitta på sätt att skaffa mer mat. Hen får en kick av att förvänta sig, planera och konsumera så mycket mat som möjligt under en given tidsperiod.
Personer med matberoende äter inte bara för mycket – de äter ofta tills de känner sig fysiskt dåliga. De sitter inte lugnt ner och äter i normal takt. I stället "sväljer" de maten som om det vore deras sista måltid. De fortsätter att äta upp allt på tallriken, även om de redan känner sig mätta. De äter till och med mat de inte särskilt gillar, helt enkelt för att den finns tillgänglig.
Matberoende syns inte alltid genom att personen överäter offentligt. Många gånger kan hen verka fullständigt kontrollerad på fester eller andra sociala tillställningar. Det är bakom stängda dörrar som största skadan sker – genom att äta i ensamhet så att andra inte ska upptäcka beroendet. Precis som alkoholister gömmer flaskor gömmer matberoende allt från chokladbitar till munkar på hemliga ställen, i hopp om att andra inte ska hitta deras förråd.
Efter ett ätanfall kan den matberoende känna ånger och skuld över all mat hen ätit. I stället för att inse att hen har ett problem och söka behandling, lindrar hen dock sina skuldkänslor genom att äta mer mat. Även om den tvångsätande personen ger efter och överäter, ser hen mat som något skadligt som bör undvikas. Den andra sidan av myntet är personen med anorexi, som fruktar att kalorierna i all mat kommer att göra hen överviktig och därför äter så lite att hälsan allvarligt hotas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online