1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Humörstörningar och ätstörningar – därför påverkar känslor vår relation till mat

När människor befinner sig i känslomässig smärta söker de efter sätt att hantera den. Ibland förvärrar dessa strategier bara de underliggande problemen. Överätning, att helt sluta äta eller återkommande hetsätningsepisoder är alla tecken på att en person mår dåligt och lider av en störning som depression, ångest eller tvångssyndrom. Även andra faktorer spelar in.

Biologiska och psykologiska faktorer

Kommer du från en släkt där övervikt eller fetma är vanligt är det stor chans att du själv genetiskt är benägen att gå upp i vikt. Om dina familjemedlemmar dessutom tenderar att vara deprimerade eller lida av andra humörstörningar är du genetiskt sårbar och kan mycket väl drabbas av liknande besvär, enligt National Eating Disorders Association. Men vad kommer först – orsakar fetman humörstörningarna, eller tvärtom? En person med låg självkänsla som är benägen till ångest, ensamhet, depression eller ilska och ofta känner sig kontrolllös kan utveckla en ätstörning, som kan visa sig i form av överätning eller att personen slutar äta helt.

Sociokulturella faktorer

Vårt samhälle översvämmas av bilder av smalhet – på tv, internet och i tidningar. Barn är mottagliga och lättpåverkade. De får en ständig dos av budskapet "smalt är inne", vilket förstärker föreställningen att lite extra kurvor inte är acceptabelt.

Dysfunktionell miljö

Lever ett barn eller en vuxen i en starkt dysfunktionell miljö kan hen vända sig till mat för tröst. De som är benägna att utveckla ätstörningar tenderar att vara perfektionister eller ha problem med familjen och sina relationer, enligt Mayo Clinic. Även impulsiva personer eller individer som bär på undertryckt ilska är sårbara. Humörstörningar och ätstörningar hänger nära samman. Lider en person inte av en humörstörning är sannolikheten att utveckla en ätstörning, eller något annat beroende, troligen betydligt mindre.

Offer för sexuella övergrepp

Studier har visat att offer för sexuella övergrepp, som kan bära på den fruktansvärda upplevelsen av att ha blivit kränkta under hela livet, ibland överäter för att kunna gömma sig bakom sin vikt. Blir en person kraftigt överviktig och i sina egna ögon oattraktiv behöver hon enligt sin egen upplevelse inte oroa sig för att bli ett "mål" för gärningspersoner, enligt Something Fishy, en webbplats om ätstörningar. Hon blir en icke-sexuell varelse, och det får henne att känna sig trygg.

Puberteten

Puberteten är en riskfylld period på många sätt. Barnets kropp förändras, och ibland känns det som att kontrollen över både livet och kroppen går förlorad. Detta kan leda till humör- och ätstörningar, enligt KidsHealth. När någon känner sig maktlös och försöker återfå kontrollen över sitt liv kan en reaktion vara att bli onormalt intresserad och besatt av mat – vad man ska äta, vad man inte ska äta, när man ska äta, hur mycket eller lite man ska äta, hur man undviker att äta och hur man blir av med maten efteråt. Det kan utvecklas till en allt överskuggande fixering med allvarliga konsekvenser för både den psykiska och fysiska hälsan. Tyvärr drabbas vissa ungdomar av anorexi eller bulimi just under denna osäkra övergångsperiod.

Beroende

För vissa människor är mat ett beroende, precis som alkohol, droger, sex eller spel kan vara det för andra. Tvångsmässig överätning fyller ett tomrum eller ett behov som annars inte blir tillgodosett. Om en person av någon anledning saknar de känslomässiga verktyg som krävs för att hantera avvisanden, känslor av otillräcklighet eller frustration kan hen vända sig till mat för tröst. Maten kompenserar då för de överväldigande känslor som personen inte klarar av att hantera på annat sätt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online