Överätningssyndrom kallas även hetsätning eller tvångsmässig ätstörning. Patienter med dessa besvär har svårt att kontrollera hur mycket mat de äter. En kemisk obalans eller ett psykiskt tillstånd ligger oftast bakom tvånget, och detta måste åtgärdas innan själva överätningen kan behandlas framgångsrikt. Därför tar de flesta behandlingsprogram för överätare itu med mycket mer än bara maten. Många program måste dessutom först få patientens kropp i ett hälsosamt tillstånd, eftersom många patienter anländer med svåra följder av långvarig överätning och sjuklig fetma.
När patienter ansluter sig till ett program för överätare får de följa kostplaner som tagits fram av vårdpersonal för att göra kroppen friskare. Överätare har ofta – eller löper förhöjd risk att utveckla – diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdomar och andra tillstånd som orsakas av fetma och tomma kalorier. Kostplanerna består av livsmedel som patienterna behöver för att klara av de sekundära hälsoproblem som överätningen orsakat.
Senare i behandlingsprogrammet lär kostplanerna patienterna att se mat som bränsle för kroppen, i stället för som ett slags lugnande medel eller en maskering bakom djupare psykologiska trauman.
Överätning har, liksom andra tvångsmässiga tillstånd, ett beteendemässigt inslag som driver på problemet. Överätningen, tillsammans med den ohälsosamma mat som överätare ofta konsumerar, blir en dålig vana som behandlingsprogrammet måste bryta. Det är just syftet med beteendeterapin.
Patienterna lär sig sätt att distrahera sig från begär, ersätta hetsätningen med andra beteenden och öva upp hälsosamma matvanor. Målet är att vägleda patienterna mot en friskare och mer aktiv livsstil med sunda vanor som inte gynnar hetsätning. Vissa beteendeinriktade behandlingar omfattar även terapi för emotionell reglering. Alla dessa metoder arbetar tillsammans för att hjälpa patienterna att kontrollera sitt ätande.
En av de viktigaste delarna i behandlingen av överätning är psykoterapin. Patienter med överätningssyndrom lider ofta av depression, ångestsyndrom och andra psykiska tillstånd. Psykoterapidelen består av läkemedelsbehandling samt individuella sessioner och gruppterapier som syftar till att nå roten till det problem som mentalt och emotionellt driver överätningen.
Psykiatriker och psykologer leder denna del av terapin och följer ofta patienterna även efter att de har lämnat den slutna vården.
Program för sluten vård innebär att patienterna bor på behandlingsanläggningen tills de har genomfört programmet eller har de färdigheter som krävs för att kunna bo hemma utan att falla tillbaka i hetsätning. Läkare, dietister, nutritionister samt specialister inom träning och rehabilitering finns alla på plats.
Rummen på anläggningen är utformade för boende och utrustade för att hantera patienter med fetma, liksom hjälpmedel såsom rullstolar och gångstöd. Personalen övervakar patienterna noggrant när det gäller hälsa, säkerhet och behandlingsföljsamhet.
Behandlingen av överätning fortsätter med öppenvård i form av återkommande möten, regelbundna uppföljningar och gruppsessioner. Patienterna är inte botade i och med att de lämnar behandlingsanläggningen, men kan uppnå varaktiga resultat med hjälp av väl fungerande underhållsprogram.
Sammanfattningsvis kräver framgångsrik behandling av överätning en helhetsansats som kombinerar medicinsk stabilisering, beteendeförändring, psykoterapi och långsiktig uppföljning. Med rätt stöd kan patienter återfå kontrollen över sitt ätande och bygga en hälsosammare tillvaro.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online