Att ett barn kräks ett par timmar efter att ha ätit kan bero på många olika saker. Oftast är besvären ofarliga och går över av sig själva, men ibland kan de vara ett tecken på något som behöver vård. Här går vi igenom sju av de vanligaste orsakerna.
Matförgiftning är en mycket vanlig orsak till kräkningar, särskilt om barnet har ätit mat eller druckit vatten som innehåller bakterier eller andra skadliga ämnen. Typiska symtom är kräkningar, diarré, ont i magen och feber. Besvären brukar oftast lätta inom några dagar.
En virusinfektion i mage och tarm kan ge kräkningar, diarré, buksmärtor och feber. Vinterkräksjukan är mycket smittsam och sprids lätt mellan barn, både genom direktkontakt med en sjuk person och via förorenad mat eller vatten.
Vid reflux rinner magsäckens innehåll tillbaka upp i matstrupen. Det kan ge kräkningar, uppstötningar, halsbränna och obehag i magen. Hos små barn kan reflux förväxlas med vanliga uppstötningar, men vid återkommande besvär bör det utredas av läkare.
Åksjuka uppstår ofta under resor med bil, buss, båt eller flygplan. Förutom kräkningar kan barnet bli yrselt, blekt och få huvudvärk. Att titta ut genom fönstret och ta regelbundna pauser kan hjälpa till att lindra besvären.
Invagination är ett allvarligare tillstånd där en del av tarmen glider in i en annan del, ungefär som en hoptryckt teleskop. Det ger ofta plötsliga, kraftiga buksmärtor, kräkningar och ibland blodblandad avföring. Detta tillstånd kräver akut vård.
Vid intolerans har kroppen svårt att bryta ner vissa livsmedel, exempelvis laktos eller gluten. Det kan leda till kräkningar, diarré, gasbildning och magont efter måltider.
Allergier mot exempelvis mjölkprotein, nötter eller ägg kan utlösa kräkningar, diarré, buksmärtor och hudutslag. I svåra fall kan en allergisk reaktion också påverka andningen, vilket kräver akut vård.
Kontakta vården om ditt barn kräks upprepade gånger efter måltider, inte kan behålla vätska, verkar slött eller visar tecken på vätskebrist – till exempel torr mun, att barnet kissar mindre än vanligt eller gråter utan tårar. Sök akut vård om barnet har kraftiga magvärk, blod i kräknings- eller avföringen, hög feber eller verkar mycket påverkat.
Läkaren kan undersöka barnet och vid behov ta prov, exempelvis ett avföringsprov eller blodprov, för att ta reda på orsaken till kräkningarna. Behandlingen beror sedan på vad som ligger bakom besvären – det kan handla om mediciner, koständringar eller i vissa fall kirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online