Att undervisa ett barn med en global utvecklingsförsening kan innebära en unik och komplex utmaning. Ett barn klassas som ha en utvecklingsförsening när det inte når ett eller flera av de utvecklingsmilstolpar som förväntas under barndomen. Förseningar kan förekomma inom olika områden, exempelvis tal och språk, grov- och finmotorik samt personlig och social utveckling. Om ett barn uppvisar förseningar inom mer än ett av dessa områden kategoriseras det som att ha en global utvecklingsförsening.
Barn med global utvecklingsförsening uppvisar ofta begränsad kognitiv förmåga och svaga kommunikationsfärdigheter. Att nå dessa barn – både relationellt och pedagogiskt – kan vara mycket svårt och kräver betydande pedagogiska anpassningar. Här är fyra viktiga steg för att skapa en god grund för barnets utbildning.
Oavsett hur uppenbara barnets svårigheter är har du som pedagog händerna bundna tills barnet formellt har fått en diagnos. Så snart ett barn har identifierats med en kvalificerande funktionsnedsättning har det rätt till specialpedagogiska insatser enligt Individuals with Disabilities Act från 1997 (IDEA). En tidig utredning och diagnos är därför avgörande för att barnet ska få den hjälp det har rätt till.
När ett barn har identifierats med en global utvecklingsförsening behöver det specialpedagogiska teamet fastställa vad som kallas den minst restriktiva miljön. Det är den pedagogiska miljö där barnet får de anpassningar som krävs för att lyckas, samtidigt som miljön är så lik icke-funktionsnedsatta jämnårigas som funktionsnedsättningen tillåter. Beroende på typen och graden av den globala utvecklingsförseningen kan det ibland vara nödvändigt att barnet undervisas i en egen specialpedagogisk grupp eller klass.
Alla barn som identifieras med en funktionsnedsättning har rätt till en IEP – ett individanpassat utbildningsprogram (Individualized Education Program). Planen tas fram med barnets specifika styrkor och svagheter i åtanke. En IEP är skräddarsydd för varje elev och anger en lämplig utbildningsväg, samtidigt som man beaktar vilka funktionsområden som påverkas mest av den globala utvecklingsförseningen. I en IEP beskriver det specialpedagogiska teamet lämpliga mål och delmål för barnet samt en handlingsplan för hur målen ska uppnås.
Varje barn påverkas av sin globala utvecklingsförsening på olika sätt. Vissa barn har stora kommunikationssvårigheter, medan andra kommunicerar relativt bra. På grund av de stora variationerna i påverkansgrad och vilka färdigheter som drabbas behöver varje barn olika anpassningar. Anpassningar kan bland annat innebära att arbetsmaterialets nivå sänks, att eleven får förlängd provtid eller att elektroniska hjälpmedel tillhandahålls för uppgifter som skrivande.
Det specialpedagogiska teamet väljer och genomför lämpliga anpassningar för att hjälpa barnet med global utvecklingsförsening. Målet är att barnet ska bli tillräckligt utmanat samtidigt som det ges möjlighet till så stort akademiskt framsteg som dess funktionsnedsättning tillåter. Regelbunden uppföljning och utvärdering av anpassningarna är också viktigt, så att insatserna kontinuerligt kan justeras efter barnets utveckling och behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online