Barn, särskilt de som går på förskola eller skolan, drabbas ofta av infektioner som leder till postnasalt dropp – alltså när slem från näsan rinner ner bakom i halsen. Även om tillståndet sällan är farligt kan det orsaka betydande obehag och i värsta fall leda till komplikationer som bihåleinflammation eller öroninflammation om det inte behandlas. Här går vi igenom vad du som förälder behöver veta, med utgångspunkt i information från Mayo Clinic, National Library of Medicine och Drugs.com.
Barn med postnasalt dropp snörvlar ofta och kan ha en rinnande näsa som flyter fritt. Det ständiga slemmet som rinner ner i halsen kan även ge upphov till hosta och halsont, vilket i sin tur kan göra det svårt för barnet att äta eller svälja.
Många barn får dessutom nedsatt aptit. Spädbarn och småbarn kan till och med vägra flaskan eller bröstet eftersom det är obehagligt att suga samtidigt som näsan är täppt.
Den vanligaste orsaken är luftvägsinfektioner som förkylning, där besvären kan pågå i flera veckor efter själva infektionen. Både säsongsbetonade allergier och allergier som pågår året runt, exempelvis mot dammkvalster eller pälsdjur, kan också ligga bakom.
Dessutom kan barn som insjuknar i sjukdomar som bronkit, vattkoppor, kikhosta, tredjedagarsfeber eller röda hund utveckla postnasalt dropp som ett av symtomen.
Små barn har ofta svårt att förklara hur de mår eller berätta vad som gör ont. Som förälder eller vårdgivare behöver du därför vara extra uppmärksam på tecken som rinnande näsa och andra luftvägssymtom.
Postnasalt dropp kan också påverka barnets beteende. Barnet kan bli irriterat, lätt distrakt och ha svårt att sova, särskilt när det ligger ner och slemmet rinner lättare bakåt i halsen.
Den klassiska förkylningskuren fungerar ofta på riktigt: varm kycklingbuljong eller kycklingsoppa kan lindra både halsont och nästäppa. Se också till att barnet får rikligt med vätska, exempelvis vatten, apelsinjuice, varm choklad eller sportdryck – det lindrar irriterad slemhinna och tunnar ut det sega slemmet så att det lättare löper ut.
Fuktig luft gör också stor skillnad. Låt barnet sitta i ett ångande badkar, eller placera en luftfuktare i sovrummet så att barnet andas in fuktigare luft under natten.
Kontakta barnläkare eller vårdcentral om besvären stör barnets vardag, inte förbättras efter några dagars egenvård eller förvärras över tid. Vid misstanke om bakteriell infektion kan antibiotika förskrivas.
Om allergi ligger bakom besvären finns andra behandlingsmöjligheter, exempelvis antihistaminer eller allergivaccination (allergisprutor), som kan minska överkänsligheten över tid.
Sök vård akut om barnet får hög feber, svårt att andas, kraftig smärta i ansikte eller öron, eller om symtomen inte går över inom tio dagar – det kan tyda på en infektion som behöver behandlas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online