Panik behöver du inte känna om du har fått beskedet att ditt mammografiresultat är ofullständigt. Det innebär oftast helt enkelt att radiologen behöver mer information för att kunna göra en så korrekt bedömning som möjligt. Radiologen kan begära kompletterande undersökningar eller kopior av tidigare undersökningar som ska användas för jämförelse. När allt tillgängligt material har granskats klassificeras ditt mammografiresultat enligt BI-RADS – Breast Imaging Reporting and Database System – det standardiserade system som används av American College of Radiology.
Mammografi är lågdosröntgen av bröstvävnaden som används för att upptäcka bröstcancer, ofta innan någon knöl hunnit bli kännbar. National Cancer Institute rekommenderar att kvinnor från 40 års ålder gör mammografi varje till vartannat år. Ibland görs en så kallad baslinjemammografi tidigare, eftersom den underlättar jämförelser med framtida undersökningar.
I Sverige erbjuder regionerna dessutom alla kvinnor mellan 40 och 74 år kostnadsfri screeningmammografi cirka varannan år. Kvinnor som själva har haft bröstcancer eller som har nära anhöriga med sjukdomen kan behöva börja kontrollera sina bröst tidigare i livet och gå på mammografi oftare än varannan år – rådfråga i så fall din läkare om vad som passar dig bäst.
Screeningmammografi görs på kvinnor utan tecken eller symtom på bröstcancer. Med hjälp av dessa röntgenbilder kan förändringar upptäckas som ännu inte går att se eller känna vid en vanlig kroppsundersökning.
Diagnostisk mammografi utförs när det finns tecken på sjukdom i bröstet, till exempel en knöl, sekretion från bröstvårtan, smärta eller ömhet, förtjockad hud över bröstet eller en förändring av bröstets storlek eller form. En diagnostisk undersökning görs också som uppföljning om något avvikande påträffades vid screeningmammografin, eller när radiologen helt enkelt behöver mer information.
Vid digital mammografi lagras röntgenbilderna direkt i en dator i stället för på film. Enligt National Cancer Institute gör detta att bilderna kan bearbetas, förstoras och förbättras, vilket innebär att subtila skillnader mellan normal och onormal bröstvävnad kan vara lättare att upptäcka än vid konventionell filmbaserad mammografi. Den digitala tekniken kan särskilt passa kvinnor före eller i klimakteriet som har tät bröstvävnad. Båda metoderna är dock likvärdiga när det gäller att upptäcka bröstcancer.
BI-RADS ger en standardiserad bedömning av bröstbildgivning, oavsett om undersökningen är en mammografi, ett ultraljud eller en magnetresonansundersökning (MRI). När bedömningen är komplett placeras resultatet i en av sex kategorier:
Om läkaren bedömer att mer information behövs innan resultatet kan klassificeras får undersökningen BI-RADS kategori 0: ”Bedömningen är ofullständig – kompletterande bildgivning och/eller tidigare mammogram krävs för jämförelse.” Enligt National Women's Health Information Center kan du behöva ytterligare utredning med bröstultraljud eller magnetresonansundersökning om du har täta eller fibrösa bröst.
Har du gjort andra bröstundersökningar tidigare vill radiologen ofta se gamla bilder och rapporter för att kunna jämföra dem med de aktuella röntgenbilderna. På så sätt går det att göra en så träffsäker bedömning som möjligt.
Ett ofullständigt resultat är inte samma sak som en cancerdiagnos. De flesta kvinnor som kallas till kompletterande undersökning får därefter ett lugnande besked. Kontakta din mottagning om du har frågor, eller om du inte fått tydlig information om vad som händer härnäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online