Myom är onormala tillväxter som ibland utvecklas i livmoderens muskelvävnad. De uppstår oftast hos kvinnor mellan 30 års ålder och menopaus, och så många som 75 procent av kvinnorna i denna grupp har myom – ofta utan att veta om det. Den goda nyheten är att myom nästan aldrig är cancerogena. Trots det kan de orsaka besvär som försämrar livskvaliteten. Hur stort behovet av behandling är beror på hur mycket obehag myomen orsakar.
Myom kan utvecklas både på livmoderens insida och utsida. I vissa fall ligger de helt inneslutna i livmodervävnaden, medan de i andra fall växer ut i den omgivande miljön. Har du livmodermyom är det stor chans att de inte ger dig några problem alls. De kan till och med förbli helt oupptäckta om de inte upptäcks i samband med en undersökning, till exempel en rutinkontroll under graviditet eller en gynekologisk undersökning.
Det finns dock risk att myomen ger symtom som kan innefatta smärtsamma menscykler, kraftig menstruationsblödning, förstoppning, smärta eller tryck i bäckenet, ländryggssmärta, täta urinträngningar eller smärta vid samlag. Upplever du något av dessa tecken bör du kontakta din läkare för en korrekt diagnos.
Din behandling beror på flera olika faktorer. Om du inte har några tydliga symtom kan gynekologen bedöma att bästa alternativet är regelbundna kontroller för att följa ditt tillstånd. Denna "aktiva avvaktan" kan fortsätta fram till menopausen, då myom oftast krymper av sig själva. Orsakar dina myom smärta eller obehag, eller finns det risk för komplikationer vid en framtida graviditet, kan du istället erbjudas en mer aktiv behandling.
Är dina symtom relativt lindriga kan gynekologen rekommendera ett antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID), exempelvis naproxen eller aspirin, mot smärtan. Ger den kraftiga menstruationen upphov till anemi kan även järntillskott behövas.
Gynekologen kan också behandla dina symtom med läkemedel som normalt används som preventivmedel. Även om dessa preparat inte minskar myomens storlek kan de hjälpa till att dämpa menstruationen. En hormonspiral som avger gestagen kan dessutom användas för att lindra smärta och kraftig blödning, förutsatt att myomen inte förändrar livmoderens insida påtagligt.
Vissa läkemedel riktar sig mer specifikt mot livmodermyom. GnRH-agonister, till exempel Synarel och Lupron, verkar genom att blockera kroppens produktion av progesteron och östrogen. Utan normala nivåer av dessa hormoner blir mensen mycket ljusare – den kan till och med upphöra helt. Effekten blir i båda fallen att myomen krymper.
Gynekologen kan också behandla dig med Danazol, ett syntetiskt androgen (manligt hormon) som har liknande effekt på menstruationen och myomens storlek. Var medveten om att Danazol kan ge biverkningar som ökad hårväxt, viktökning och fördjupad röst.
Om det behövs kan myomen tas bort kirurgiskt eller minskas. Vanliga metoder är myomektomi, där myomen avlägsnas medan livmodern bevaras, samt hysterektomi, där hela livmodern tas bort. Mindre myom kan ofta behandlas med skonsam titthålskirurgi. Prata med din gynekolog om vilken metod som passar bäst för just din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online