Det är viktigt att komma ihåg att skilja mellan perimenopaus – de månader eller åren fram till att mensen slutligen upphör – och själva menopausen, som definieras som att en kvinna inte haft mens på 365 dagar i följd. Under perimenopausen kan hormonerna hamna i obalans, vilket kan ge alla möjliga symtom, bland annat utebliven mens, mycket lätta menstruationer och kraftiga sådana. Detta är ganska typiskt, men om situationen blir besvärande för dig kan det vara klokt att kontakta din läkare. När du gått ett helt år utan mens kan du betrakta dig som fullt menopausal. Om kraftiga blödningar sedan uppstår vid denna tidpunkt bör du boka en tid hos din läkare.
Om du regelbundet får mycket kraftiga blödningar och vet att du befinner dig i perimenopausen utifrån din ålder och andra symtom, kan du lida av dysfunktionell uterin blödning, ofta förkortad DUB. Detta drabbar många kvinnor i 40–50-årsåldern som fortfarande menstruerar, och det förekommer dessutom ofta hos tonårsflickor. DUB innebär överdrivna blödningar som inte beror på polyper eller myom, och inte heller på graviditet, cancer, adenomyos eller endometrios. Orsaken är hormonella obalanser, vilka sannolikt uppstår hos kvinnor i perimenopausen. Kroppen försöker övergå till menopaus, och när det gäller hormonerna går övergången inte alltid lika smidigt som man skulle önska.
Saknar du progesteron kan det leda till att du blöder för mycket. Har du istället för mycket östrogen kan även det orsaka kraftiga blödningar. Och om de två hormonerna helt hamnar ur synk med varandra kan det också utlösa blödningar. Var dock försiktig och konsultera alltid din läkare – mycket kraftiga menstruationer är inte normalt och kan bland annat leda till anemi, alltså blodbrist.
Använder du kortikosteroider eller psykoaktiva läkemedel kan detta hämma äggstockarnas funktion och orsaka blödningsproblem. Andra orsaker till kraftiga blödningar är hypotalamusdysfunktion, hyperplasi i hypofysen eller binjurarna (det senare tillståndet är förknippat med överdriven hårväxt) samt sköldkörtelproblem. Kraftiga blödningar kan också vara ett tecken på myom, endometrios, polyper, cancer eller graviditet. Ibland utvecklas dessutom en avvikelse i de artärer som försörjer livmodern med blod, vilket i sig kan orsaka blödning.
Kontakta din läkare för att få klarhet i vad dina blödningar beror på. Orsaken kan vara allvarlig, men den kan också helt enkelt bero på hormonell obalans, som tidigare nämnts.
Om du under perimenopausen har utvecklat insulinresistens betyder det att din kropp är starkt östrogendominant. Kroppen omvandlar då progesteron till östrogen, vilket både kan leda till blödningar efter menopausen och bidra till viktuppgång.
Hormonersättningsbehandling (HRT) eller användning av progesteronkräm kan också göra att en kvinna som passerat menopausen börjar blöda igen. Ibland byggs det upp vävnad i livmodern, och om kvinnan då börjar använda progestin eller progesteronkräm kan detta resultera i blödning. Krämen stimulerar nämligen livmodern att stöta bort den kvarvarande vävnaden.
Ett snabbt viktminskande, särskilt hos kvinnor efter menopausen, kan också leda till att blödningar återkommer. När vikten minskar hastigt frisätts östrogen – framför allt estron – som lagrats i fettväven, ut i blodomloppet. Estron är beroende av fettvävnad för att lagras och verka. Försvinner fettet förändras balansen mellan östrogen och progesteron, vilket kan utlösa blödningar.
Oavsett orsak bör kraftiga blödningar under eller efter klimakteriet aldrig ignoreras. Även om hormonella förändringar oftast ligger bakom, behöver mer allvarliga orsaker uteslutas av en läkare. Sök därför alltid vård om blödningarna är kraftiga, långvariga, kommer oväntat efter ett års mensfrihet eller om du känner dig trött och svag, eftersom detta kan tyda på anemi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online