Snabb befolkningstillväxt blir farlig när tillväxttakten klart överstiger de ökningar av resurser och tillgänglig mark som kan förutses. En kraftigt ökad fertilitet snedvrider befolkningsbalansen och får konsekvenser för flera centrala delar av ekonomin och samhället. Effekterna sträcker sig från akuta brister på kort sikt till långsiktiga problem som drabbar generationer framöver. Enligt FN:s beräkningar väntas världens befolkning passera nio miljarder människor omkring år 2050, vilket gör frågan än mer angelägen.
En snabbt växande befolkning sliter oundvikligen hårt på livsmedelstillgången. Produktionen av livsmedel, exempelvis kött, hinner inte öka i samma takt som efterfrågan, vilket kan leda till akuta bristsituationer. Dessutom utgörs stora delar av den nya befolkningen av barn som ännu inte själva bidrar till livsmedelsproduktionen. Jemen är ett tydligt exempel: tidningen Yemen Times har rapporterat att landets oproportionerligt stora andel barn bidrar till nationella livsmedelsbrister.
När befolkningen växer snabbt ökar även efterfrågan på beboelig mark. Det leder till en expansion som marken ofta inte klarar av. Ibland är den tillgängliga landytan helt enkelt för liten från början, vilket tvingar fram tätare bebyggelse i stadsdelar och städer. I andra fall exploateras landsbygdsområden för att skapa mer utrymme. Michael N. Dobkowski, författare till boken On the Edge of Scarcity, påpekar att miljön har biofysiska gränser. Naturresurser från dessa områden, som virke och mineraler i jorden, kan tömmas till den grad att marken inte längre är kapabel till produktion.
Fattigdom är den främsta ekonomiska effekten av snabb befolkningstillväxt. När priserna och efterfrågan på mat och mark stiger hamnar allt fler människor under fattigdomsgränsen. Bristen på dessa grundläggande behov försvagar hälsan, vilket minskar den totala produktiviteten och förmågan att generera intäkter. Dennis A. Ahlburg, författare till The Impact of Population Growth on Well-Being in Developing Countries, tillägger att när barns hälsa påverkas negativt är risken stor att fattigdomen består i kommande generationer.
Gavin W. Jones, författare till Population Dynamics and Education and Health Planning, genomförde en studie om sambandet mellan ökad fertilitet och skolinskrivningar. Hans slutsats var att när fertiliteten ökade berodde ökningen av antalet elever främst på att befolkningen blev större – inte på att en faktiskt större andel barn började skolan. Ännu viktigare var att ökningen inte följdes av motsvarande utbildningsinvesteringar. Malawi upplevde samma fenomen år 2000: inskrivningstalen steg, men utbildningskostnaderna ökade bara med 0,6 procent per år. Det innebar i praktiken att utgifterna per elev sjönk med 2,6 procent årligen. Sänkta lärarlöner och minskade resurser för skolmaterial ledde till att färre elever fullföljde grundskolan, vilket skadade utbildningsnivån totalt sett.
Snabb befolkningstillväxt sätter igång en kedja av problem som först visar sig som livsmedelsbrist, därefter som tryck på mark och naturresurser, och slutligen som djupare strukturella skador på ekonomi och utbildning. Utan långsiktig planering och investeringar som följer befolkningsutvecklingen riskerar konsekvenserna att bestå i flera generationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online