Många människor bidrar till samhällets välfärd – och tjänar lite extra pengar – genom att donera plasma. För att upprätthålla en säker plasmatillgång måste donationscentraler dock ställa frågor till donatorerna och utföra enkla tester. Detta säkerställer att plasmaset är säkert för mottagarna och att själva proceduren är säker för donatorn.
Blodceller svävar i plasma, som är den flytande delen av blodet. Som plasmadonator tas ditt blod ut genom en nål i en ven. En apparat separerar sedan plasma från röda blodkroppar och övriga blodkomponenter. Därefter får du tillbaka de delar av blodet som inte är plasma, vanligtvis tillsammans med saltlösning som ersätter vätskeförlusten.
Blod och plasma används för att framställa blodprodukter som behövs inom medicinsk vård, exempelvis vid transfusioner. Plasma kan även frysas och lagras för senare bruk.
Patienter som lider av hemofili, immunologiska och neurologiska sjukdomar samt andra kroniska och sällsynta diagnoser behöver plasma för sin behandling. Även traumapatienter och brännskadade behandlas med plasma. Behandlingarna är kostsamma, eftersom det inte finns några substitut eller generika.
Nya donatorer fyller i en hälsoenkät och genomgår enkla tester, såsom blodtrycksmätning. Du måste väga minst 50 kilo (motsvarande 110 pund). Det första besöket kan ta två till tre timmar, medan efterföljande besök tar ungefär 90 minuter.
Flera tillstånd och livserfarenheter gör att du inte får donera plasma. Exempel är att ha bott i vissa regioner (däribland Europa under vissa perioder), haft sexuella kontakter med vissa grupper (till exempel intravenösa drogbrukare eller personer från vissa afrikanska länder) samt en lång lista medicinska tillstånd. Var beredd på att svara på många personliga frågor. Godkänns du tillåter de federala reglerna i USA donation två gånger per vecka, med minst två dagars mellanrum.
Har du haft en mitralisklaffprolaps (MVP) men varit stabil och fri från bröstsmärta i sex månader kan du donera plasma. Även arytmier är tillåtna, så länge de inte ger dig besvär eller hålls under kontroll med medicinering.
Har du haft en hjärtinfarkt måste du vänta ett år innan du kan donera plasma. Är du symtomfri gör den ansvariga läkaren på donationscentralen en individuell bedömning av ditt fall.
Du kan även donera ett år efter en bypassoperation, ballongvidgning (angioplastik) eller annan hjärtkirurgi – förutsatt att du aldrig haft en hjärtinfarkt och inte använder mediciner starkare än aspirin. Bröstsmärtor väcker alltid oro hos den ansvariga läkaren och kan påverka din möjlighet att donera.
Tips: Har du haft några hjärtproblem bör du alltid diskutera din önskan att donera plasma med din egen läkare innan du ansöker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online