Svininfluensen går under flera olika namn: 2009 års svininfluensa, H1N1-influensan, 2009 års H1N1-virus samt det nya H1N1-viruset. Viruset uppträdde under våren 2009 och spreds snabbt över hela världen. I juni 2009 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) utbrottet som en pandemi. Viruset innehåller två gener från svininfluensa samt en gen vardera från mänsklig och fågelinfluensa. På grund av sin sammansättning är 2009 års H1N1-virus svårare att förutsäga än tidigare kända influensavirus. Samma förebyggande åtgärder gäller dock – framför allt noggrann handtvätt – liksom liknande behandlingsmetoder.
Det är klokt att förbereda sig för influensan i god tid, eftersom du inte kommer att kunna gå ut när du väl blivit sjuk. Se till att ha grundläggande förnödenheter hemma: näsdukar, alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, receptfria läkemedel och en termometer. Det kan också vara bra att skaffa ansiktsmasker.
Har du smittats av 2009 års H1N1-virus bör du undvika kontakt med andra så mycket som möjligt, bland annat genom att stanna hemma. Smittade personer kan sprida viruset upp till en dag innan de känner sig sjuka och i en vecka därefter. Barn och personer med nedsatt immunförsvar kan smitta under ännu längre tid. Har du influensaliknande symtom men inte hunnit träffa en läkare ska du stanna hemma.
Medan du är sjuk måste du vara extra noga med hygienen för att inte smitta din familj. Tvätta händerna varje gång du hostar. Nys eller hosta i en näsduk eller i armvecket. Om någon i familjen löper hög risk för komplikationer – exempelvis på grund av graviditet, diabetes eller hjärtproblem – blir dessa åtgärder ännu viktigare, och du bör överväga att använda munskydd.
Större delen av behandlingen vid 2009 års H1N1-virus handlar om att lindra symtomen tills kroppen återhämtar sig på egen hand. Om du tillhör en riskgrupp för allvarliga komplikationer eller redan har en svår influensa som kräver sjukhusvård kan du förskrivas antivirala läkemedel. Dessa hämmar virusets reproduktion i kroppen. Den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC har rekommenderat zanamivir (Relenza) eller oseltamivir (Tamiflu).
Ibland uppstår bakterieinfektioner i samband med influensa. Sådana infektioner behandlas med antibiotika, som dock inte bekämpar själva influensan.
Som vid alla influensor är vila och vätskeersättning viktiga åtgärder för att motverka uttorkning. När det gäller receptfria läkemedel ska acetylsalicylsyra (aspirin) aldrig ges till barn och ungdomar. Kontrollera därför att de förkylnings- och influensaläkemedel du köper inte innehåller detta ämne. Produkter med ibuprofen och paracetamol kan användas av barn över fem år. Kontakta alltid läkare innan du ger förkylnings- eller influensamedicin till barn som är fyra år eller yngre. För barn under två år rekommenderar CDC en luftfuktare med sval dimma och en sugkula för att rensa näsan från slem.
För alla andra hjälper naproxen, ibuprofen och paracetamol att sänka febern, medan förkylnings- och influensamediciner lindrar näs- och luftvägssymtom. Ingen av dessa läkemedel botar dock själva influensan. Räkna med att du är smittsam tills du varit feberfri i minst 24 timmar utan febernedsättande mediciner, eller i en vecka efter att symtomen först visade sig – beroende på vilket som infaller senast.
Vissa symtom innebär att den sjuke omedelbart behöver medicinsk hjälp. Enligt CDC rör det sig om andningssvårigheter, bröstsmärta, blåaktiga eller lila läppar, kräkningar med oförmåga att behålla vätska, uttorkning (yrsel, utebliven urinering, ingen gråt hos spädbarn), krampanfall, förvirring samt nedsatt eller utebliven respons. Sök akut sjukvård om något av dessa symtom uppstår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online