1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Plast i kroppen: så påverkar det din hälsa

Du tänker kanske inte på det när du dricker en läsk ur en plastflaska eller äter en smörgås insvept i plastfolie – men chansen är stor att du också får i dig plast. Enligt amerikanska CDC (Centers for Disease Control and Prevention) visade över 93 procent av de testade personerna spår av plast i sina urinprover.

Så tillverkas plast

Plast framställs genom att monomerer binds samman kemiskt till polymerer. Processen ger antingen en hård plast eller, med tillsatsen BPA (bisfenol A), en mer flexibel variant. Dessa plaster används för att förvara livsmedel, tillverka leksaker och vattenflaskor samt för att belägga insidan av metallburkar så att de inte rostar och maten skyddas mot kontaminering.

Plast i maten

Eftersom plast skapas genom en bindningsprocess består den av olika kemiska föreningar. Med tiden börjar dessa komponenter vandra eller separera, och BPA är ett av de första ämnena som läcker ut. Lösa plastmolekyler tar sig in i maten vid rörelse, värme och normal användning. Det innebär att när du värmer en babyflaska med mjölk kontamineras mjölken med plastytter.

Eftersom dessa ämnen finns i nästan alla livsmedelsförpackningar återfinns de också i nästan all mat. Den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA klassificerar dem som "Food Contact Substances", alltså ämnen som kommer i kontakt med livsmedel. Låga halter av plastkomponenter och BPA bedöms som säkra av FDA, eftersom studier antyder att de flesta av dessa ämnen snabbt bryts ner till glukuronid och utsöndras från kroppen. CDC rapporterar dock låga nivåer av glukuronid i de flesta urinprover, vilket tyder på att testpersonerna utsattes för en konstant eller regelbunden exponering för plastytter.

Hälsorisker med plast

Fred vom Saal, reproduktionsbiolog vid University of Missouri–Columbia, varnar för att spädbarn löper högre risk vid exponering än vuxna, och att dagens nivåer av plast och BPA i människokroppen är tio gånger högre än den nivå som kan orsaka permanenta skador hos gnagare.

Studier tyder på att exponering för plast kan bidra till cancer, fosterskador hos ofödda barn, magsår, hudsjukdomar, störningar i det endokrina systemet, hormonella förändringar, infertilitet, fetma samt irritation i ögon och hals – och i vissa fall även diabetes.

Vad du kan göra

Även om det varken är praktiskt eller möjligt att helt ta bort plast från hanteringen av livsmedel går det att minska sitt intag av plastytter. Undvik färdigförpackat kött, ta ur maten ur plastpåsar och burkar innan du värmer den, och använd tallrikar samt bestick utan plast. Med dessa enkla vanor kan du kraftigt minska mängden plast i din kost.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online