Food and Drug Administration (FDA) och U.S. Department of Agriculture (USDA) är två amerikanska myndigheter som reglerar livsmedelssäkerheten för att skydda allmänheten från potentiella faror som kemisk kontaminering, härskning och matförgiftning. Lagen Food, Drug and Cosmetic Act från 1938 definierar potentiella faror genom att skilja mellan tillsatser och naturligt förekommande ämnen i ett livsmedel. Denna lagstiftning, tillsammans med de många ändringar som gjorts genom åren, har identifierat de faror för livsmedelssäkerheten som kan uppstå mellan skörd och inköp av livsmedel.
Bakterier utgör ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen, enligt FDA. Små organismer kan angripa livsmedel när som helst under skörde-, bearbetnings-, transport-, lagrings- och beredningsprocesserna. Farorna uppstår när mikroorganismer som bakterier, parasiter och virus tar sig in i en livsmedelsprodukt.
Vissa av dessa organismer är nyttiga för ekosystemet i sitt naturliga tillstånd, men kan bli farliga under vissa förhållanden, exempelvis vid höga temperaturer eller hög luftfuktighet. Att föroreningarna är mikroskopiskt små gör dem särskilt problematiska, eftersom organismerna finns i luften, i vattnet och till och med på människokroppen. Smittämnen förs enkelt in i grödor medan de växer och kontaminerar skörden under skörd och lagring i silos och spannmålsbehållare. De finns också i livsmedelsanläggningar där personal hanterar livsmedel och utrustning, och kan bäras på kroppen eller kläderna.
Enligt USDA:s handbok "Kitchen Companion: Your Safe Food Handbook" finns patogena bakterier som salmonella, E. coli, Staphylococcus aureus och Clostridium perfringens oftast på frukter och grönsaker, medan andra typer vanligtvis bärs på mänsklig hud och kontaminerar livsmedel under hantering och beredning. USDA understryker att alla patogena bakterier i regel elimineras genom korrekt tvättning och tillräckliga tillagningstemperaturer.
Kemiska faror kan ta sig in i livsmedelskedjan redan under odling och skörd. Livsmedelsproducenter använder ofta bekämpningsmedel, gödningsmedel och tillväxthormoner i produktionen.
Andra kemiska faror kommer från ämnen som tillsätts livsmedlet under bearbetningen, även när det sker enligt gällande riktlinjer. Sulfiter är ett vanligt tillsatsämne vid vinframställning och bearbetning av räkor, men höga halter sulfiter kan ge besvär för personer som är allergiska. Metaller som koppar, zink, kadmium och bly kan också hamna i livsmedel under bearbetnings- och förpackningsfasen, samt när mat tillagas i restaurangkök och andra storkök. Glaseringsmaterial som innehåller kadmium kan dessutom göra syrade livsmedel, som tomatjuice och inlagda grönsaker, till en hälsorisk.
Fysiska främmande föremål utgör en potentiell fara i alla led av livsmedelskedjan. Benbitar från köttbearbetning, metallflisor från knivar eller lagringsbehållare, naglar och hår från människor samt spillning från insekter och gnagare kan hamna i livsmedelsprodukter. Sådana föroreningar kan orsaka allt från allergiska reaktioner och kvävning till matsmältningsproblem, brutna tänder och skador i mun och matstrupe.
Livsmedelsindustrin arbetar aktivt för att förhindra att dessa föremål blir en säkerhetsrisk. Man använder bland annat röntgenteknik, noggranna kontroller under bearbetning och förpackning samt systematisk skadedjursbekämpning. Manipuleringssäkra förpackningar och utbildning av personal i korrekt livsmedelshantering bidrar ytterligare till att skydda livsmedelsförsörjningen.
Du kan själv minska riskerna genom att tvätta frukt och grönsaker noggrant, laga mat till rätt innertemperatur, förvara livsmedel vid korrekt kyl- eller frystemperatur och undvika korskontaminering mellan råa och tillagade produkter i köket. Genom god kökshygien och medveten hantering minskar du risken för matförgiftning betydligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online