Skillnaden mellan livsmedelsfördärv och matförgiftning

Livsmedel som drabbats av fördärvsbakterier ser dåliga ut, luktar illa och kan till och med kännas obehagliga vid beröring. Men det gör dem inte nödvändigtvis farliga att äta. Bakterierna som orsakar fördärv är nämligen inte alltid samma som de som orsakar olika former av matförgiftning. Matförgiftning uppstår när en person äter livsmedel som kontaminerats med en parasit, bakterie eller ett virus som ger upphov till sjukdom.

Livsmedelsfördärv

Enligt USA:s jordbruksdepartements myndighet för livsmedelssäkerhet och inspektion (FSIS) är fördärvsbakterier encelliga organismer som får mat att bli dålig. Livsmedel som angripits av fördärvsbakterier kan ha en obehaglig lukt, kännas slemt eller kladdigt vid beröring. Även färgen kan påverkas av fördärvet.

Patogena bakterier

Bakterier i mat som gör människor sjuka kallas patogena bakterier. Till skillnad från fördärvsbakterier förändrar patogena bakterier ofta inte matens färg, lukt eller konsistens – maten kan alltså se helt normal ut trots att den är farlig. Dessa bakterier trivs bäst i den så kallade "farliga temperatzonen", mellan 4 °C och 57 °C, men vissa stammar kan överleva även i extrem kyla och värme. Livsmedel som står i den farliga temperatzonen för länge löper större risk att angripas av bakterier som kan orsaka matförgiftning. Olika typer av patogena bakterier leder dessutom till olika former av matförgiftning.

Vanliga typer av matförgiftning

Matförgiftning orsakas oftast av E. coli- eller salmonellabakterier. E. coli hittas oftast i rött kött, medan salmonella vanligen förekommer i fjäderfä, ägg och mejeriprodukter. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC drabbas cirka 73 000 amerikaner varje år av E. coli-infektion. Salmonella är den vanligaste enskilda orsaken till matförgiftning i USA. Risken för både E. coli och salmonella kan minskas betydligt genom god livsmedelshantering, både hemma och på restauranger.

Symptom på matförgiftning

Några av de vanligaste symptomen på matförgiftning är diarré, magkramper, kräkningar, feber och svaghet, enligt amerikanska National Institutes of Health. En läkare kan utföra tester för att försöka fastställa vilken typ av matförgiftning patienten lider av, men resultaten leder inte alltid till ett säkert svar. Symtomen går i regel över inom några dagar, men det finns även allvarligare fall. Små barn, äldre, gravida eller ammande kvinnor samt personer med försvagat immunförsvar är mest sårbara för matförgiftning.

Förebygga matförgiftning

Många typer av matförgiftning kan förebyggas genom enkla, sunt-förnuftsåtgärder:

• Tvätta händerna noggrant efter toalettbesök och innan du hanterar livsmedel.
• Håll rått kött och fjäderfä separerade från grönsaker och färdiglagad mat.
• Förvara aldrig rått kött i kylskåpet ovanför grönsaker eller färdiglagad mat – dropp kan sprida bakterier.
• Tillaga maten till rätt innertemperatur.

USA:s jordbruksdepartement rekommenderar olika tillagningstemperaturer för olika typer av kött: för köttfärs gäller 71 °C och för kyckling 82 °C. Genom att följa dessa grundläggande riktlinjer kan risken för matförgiftning reduceras kraftigt.