Hälsorisker vid hantering av giftigt avfall – e-avfall, kvicksilver, förbränning och lösningar

Giftigt avfall – ett allvarligt hot

USA genererade ~40 miljoner ton farligt avfall 2007 (EPA). Primärkälla: kemisk tillverkning. Men giftigt avfall finns också i hem: batterier, rengöringsmedel, elektronik. Korrekt hantering förebygger risker, men även vid korrekt bortskaffande finns hälso- och miljorisker.

E-avfall

>2 miljoner ton 2007, bara 18% återvunnet (EPA). Innehåller bly, kadmium, kvicksilver. På deponier läcker ut i mark/grundvatten. Kadmium → njurskada/cancer. Bly hos barn → hjärnskada.

Felaktigt hushållsbortskaffande

Ej reglerat av EPA men potentiellt skadligt. Kompaktlysrör (CFL) innehåller kvicksilver. EPA: lägg sönder CFL i plastpåse/förseglad behållare. Felaktig hantering → kvicksilverånga i luft. Störst risk för ofödda barn → neurologisk skada.

Förbränning

Vanlig metod för giftigt avfall. Släpper dioxiner (biprodukt av herbicidproduktion). Långvarig exponering → nervsystemskada. Kortvarig → hudskador, nedsatt leverfunktion (WHO).

Långsiktiga effekter

Kvicksilver och bly ackumuleras i vävnader. Fortsatt exponering ökar toxicitet. Effekter reser upp längs livsmedelskedjan.

Förebyggande/Lösning

Återvinning håller avfall bort från deponier, minskar miljöhot. Lagar kan förbjuda hushållsavfallshantering av giftigt avfall. Hitta återvinningscenter via Earth911.com.