Glutamin: Aminosyran som skyddar muskelmassa vid stress och sjukdom

Glutamin är kroppens mest tillgängliga fria aminosyra. Normalt syntetiseras den i tillräckliga mängder (villkorligt essentiell), men vid allvarlig sjukdom, skada eller extrem fysisk stress blir behovet större än produktionen – då blir den essentiell.

Muskelmassa = Glutaminlager

Glutamin lagras i skelettmuskler. Större muskelmassa = större glutaminreserv. Vid stress (trauma, sepsis, cancer, aids, intensiv träning) frigörs glutamin för immunceller, tarmceller, sårläkning. Personer med högre muskelmassa tål stress bättre. Glutaminbrist → muskelavfall (kachexi).

Tillskott: När och hur?

• Indikationer: Allvarlig sjukdom, stora brännskador, postoperativt, cancer/AIDS-kachexi, eliteidrottare vid överträning.
• Dos: 0,5–0,57 g/kg kroppsvikt/dag (typiskt 5–40 g/dag). >40 g/dag ej rekommenderat utan läkaruppföljning.
• Form: Pulver, kapslar, näringsdrycker. Stabilitet: bäst i vatten/kall dryck, inte het.

Kostkällor

• Kroppssyntes (från glutamat + ammoniak via glutaminsyntetase).
• Mat: Vete, bönor, sojaprotein (6–9 % glutamin), mjölkproteiner (kasein, whey).
• För de flesta friska: Kost + egen produktion räcker. Tillskott vid bevisat behov.

Växthormon & muskeltillväxt

Höga doser glutamin (i studier) kan öka tillväxthormonsekretion → potentiell muskelökning. Men klinisk betydelse osäker. Baslinje: bygg muskler via träning + protein + sömn → större endogena glutaminlager = bättre stressbuffert.