American Heart Association varnar
AHA rekommenderar inte högproteindiet (Atkins, Protein Power, Stillman). De begränsar näringsämnen genom att fokusera ensidigt på protein. Hög proteinintag kan främja insulinresistens – cellerna svarar sämre på insulin → blodsockerabnormaliteter.
Insulins roll
Insulin sänker blodsocker genom att stimulera upptag i lever/muskelceller. Förhållandet kolhydrater/protein påverkar glukosreglering (Layman et al., Human Nutrition and Metabolism, 2003). Högt protein → påverkar insulin negativt.
Inte alla proteiner är lika
- Köttprotein & mjölkprotein: Studier visar ökad insulinresistens hos barn vid högt intag.
- Soja & magert fiskprotein: Sänker insulinsvar. Bonus: förbättrat kolesterol (fisk).
Slutsats: Variera proteinkällor – säkrare än att höja mängden.
RDA för protein (USA)
- Vuxna: 0,8 g/kg kroppsvikt.
- Barn: 9–20 g/dag (behöver mer per kg – bygger vävnader).
- Vuxna behov: 34–46 g/dag.
- Gravida/ammande: 71 g/dag.
- Typisk amerikansk diet ger > RDA.
Hög protein & diabetes
- Diabetes = för mycket glukos, för lite insulin/insulinkänslighet.
- Långvarigt högt protein → ökade aminosyror → stör glukosjämvikt.
- Friska: högt glukosstimulerat insulin + oupplöst glukosutgång från lever.
- Diabetiker: sänkt insulinkänslighet + ökad insulinproduktion i lever.
- Båda = problematiskt.
Ytterligare risker
- Högproteindiet ofta rika på mättade fetter (animaliskt) → höjt LDL → hjärtsjukdomsrisk.
- Ökad urinproduktion → utlaugning av mineraler (kalcium). Förlust: 1,75 mg Ca per 1 g animaliskt protein. Njurstenar risk.
