Det finns 20 aminosyror i naturen. Varje aminosyra har en central kolatom med fyra bindningsplatser: en väteatom, en karboxylgrupp (–COOH), en aminogrupp (–NH₂) och en unik sidokedja som skiljer dem åt. Namnet "aminosyra" syftar på kvävehalten.
Kroppen kan inte syntetisera dessa; de måste komma från kosten: histidin, isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, treonin, tryptofan, valin. Djurproteiner är kompletta (innehåller alla). Vegetarianer kan kombinera olika växtkällor för fullständig täckning. Enskilda aminosyratillskott kan störas balansen.
Kroppen kan tillverka dessa om kväve och kolhydrat/fett-förekomster finns: alanin, arginin, asparagin, asparaginsyra, cystein, glutaminsyra, glutamin, glycin, prolin, serin, tyrosin.
Under vissa omständigheter blir en icke-essentiell aminosyra nödvändig. Exempel: spädbarn har ogjorda metaboliska vägar och behöver fler aminosyror från formel/mjölk. Vid fenylalaninbrist (t.ex. PKU) blir tyrosin essentiell eftersom det normalt bildas från fenylalanin.
Aminosyror länkas ihop via peptidbindningar till långa kedjor – proteiner. Varje proteins unika sekvens och längd bestämmer dess fysiologiska funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online