PABA (para-aminobensoesyra) är en naturligt förekommande substans som länge använts som kemiskt solskyddsmedel. Den skyddar huden mot UVB-strålning och förebygger därmed solbränna, solskador och hudcancer. Trots att FDA godkänner PABA som säkert i solskyddsmedel har den fått ett kontroversiellt rykte.
En av de största nackdelarna med PABA är den höga frekvensen av allergiska reaktioner. Många människor utvecklar kontaktallergi med symtom som utslag, klåda, rodnad och svullnad. På grund av detta har de flesta tillverkare bytt ut PABA mot mindre irriterande estrar som padimat A (octyl dimethyl PABA).
En studie publicerad i Journal of Investigative Dermatology 1982 visade att PABA kunde orsaka mutationer i hudceller i labbmiljö. Även om inga konkreta bevis på cancer hos människor finns, bidrog studien till att PABA:s popularitet minskade. Idag anses risken låg vid toppisk användning, men försiktighet råder.
PABA säljs också som kosttillskott och har föreslagits till tillstånd som Peyronies sjukdom, sklerodermi, vitiligo och manlig infertilitet. Bevisläget är dock svagt. Vid doser upp till 400 mg anses det relativt säkert, men högre doser kan ge allvarliga biverkningar som leverskada. Säkerheten för barn, gravida och ammande samt personer med levers- eller njursjukdom är okänd. PABA kan också interagera med sulfa-antibiotika.
Både toppisk och oral användning kan ge allergiska reaktioner. Symtom inkluderar utslag, yrsel, diarré, illamående, kräkningar. Allvarliga reaktioner: andfåddhet, långsam andning, stupor, koma, leverskada. Vid hudkontakt: skölj med mycket vatten i 15 minuter. Vid intag: drick vatten eller mjölk och sök vård.
Många solskyddsmedel är idag PABA-fria. Mineralbaserade solskydd med zinkoxid och titandioxid erbjuder fysiskt skydd mot både UVA och UVB (fullspektrum) utan kemiska filter. Dessa är ofta bättre för känslig hud. American Melanoma Foundation rekommenderar fullspektrum-solskydd med SPF 15 eller högre för bästa skydd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online