1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Bröstkorgsinflammation – orsaker: bronkit, allergisk astma, pneumoni och differentialdiagnostik

Bröstkorgsinflammation (bröstsmärta av inflammatorisk natur) uppstår när lungor eller bronkier är inflammerade. Här är de tre vanligaste orsakerna och hur de skiljs åt.

1. Bronkit (akut / kronisk)

  • Orsak: Virus (>90 % akut: RS-virus, influenza, coronavirus) eller bakterier (M. pneumoniae, C. pneumoniae, B. pertussis).
  • Patogenes: Infektion sprider sig från övre → nedre luftvägar → inflammation i bronkialväggen → slemhypersekretion, ödem, hostreflex.
  • Symtom: Väsande andning, andningsbesvär, feber, kroppssmärta, hosta (torrt → produktivt), bröstsmärta vid hosta.
  • Diagnos: Klinisk. Röntgen oftast normal (utekluderar pneumoni). CRP lätt förhöjt.
  • Behandling:
    • Viral: Vila, vätska, antipyretika, hostlindring (expektoranter / antitussiva natt).
    • Bakteriell: Antibiotika (doxycyklin, azitromycin, amoxicillin) + vila.

2. Allergisk astma

  • Mekanism: IgE-medierad typ I-hypersensitivitet mot luftburna allergener (damm, pollen, djurdander, mögelsporer) → mastcelldegranulation → histamin, leukotriener → bronkokonstriktion, ödem, slem.
  • Symtom: Andnöd, bröstspänning, väsande andning, hosta (ofta natt/morgon). Utlöses av specifika exponeringar.
  • Diagnos: Spirometri med reversibilitet (>12 % + 200 ml FEV₁), FeNO (eosinofil inflammation), pricktest / specifika IgE.
  • Behandling:
    • Undvik allergener (miljöåtgärder).
    • ICS (inhalerad kortikosteroid) – grundläggande kontroll.
    • SABA (salbutamol) – räddning.
    • LABA/LAMA/LTRA/biologika vid stegvis eskalering.
    • Allergivaccination (SCIT/SLIT) – kurativ potential.

3. Lunginflammation (Pneumoni)

  • Orsak: Bakterier (S. pneumoniae commonast), virus (influenza, RSV, COVID-19), atypiska (M. pneumoniae, Legionella, Chlamydia), svamp.
  • Symtom: Hög feber, frysningar, produktiv hosta (rostfärgad slem), pleuritisk bröstsmärta, andfåddhet, allvarlig sjukdomskänsla.
  • Diagnos: Klinik + röntgen (konsolidering, luftbronkogram) + CRP/leukocyter/procalcitonin + odling/PCR.
  • Behandling:
    • Bakteriell: Antibiotika (penicillin/amoxicillin 1:a val, fluorokinolon vid allergi/allvarlig). IV vid svår / sjukhus. Bättring 24–48 h.
    • Viral: Stödjande (syre, vätska). Oseltamivir vid influenza <48 h. Remdesivir vid COVID-19 riskgrupp.

Differentialdiagnostik – nyckelskillnader

BronkitAllergisk astmaPneumoni
FeberLåg / frånvarandeFrånvarandeHög (ofta)
HostaProduktiv, 1–3 vTorr / slemig, episodiskProduktiv, akut
Väsande andningVanligKaraktäristiskMöjlig (bronkopneumoni)
BröstsmärtaVid hostaSpänningPleuritiskt (in-andning)
RöntgenNormalNormal / hyperinflationInfiltrat / konsolidering
Svar på bronkodilatatorVariabelPositivtNegativt
BehandlingSymptomatisk / AB vid bakteriellICS + SABA (långsiktig)Antibiotika (bakteriell)

Varning – när det kan vara livshotande

  • Äldre / immunsvaga: pneumoni kan ge sepsis, respiratorisk svikt.
  • Allvarlig astmaattack (status asthmaticus) → intubation.
  • Bröstsmärta kan också vara hjärtinfarkt, perikardit, aortadissektion, lungemboli – alltid uteslut kardiovaskulära orsaker först.

Rätt diagnos = rätt behandling. Spirometri, röntgen, blodprover och noggrann anamnes är nyckeln.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online