1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Anfall hos vuxna: Vanliga orsaker, diagnostik och behandling

Ett anfall (beslag) är en dramatisk manifestation av allvarlig störning i hjärnans elektriska aktivitet. Många tillstånd kan utlösa anfall hos vuxna. Korrekt diagnostik av bakomliggande orsak är avgörande för rätt behandling och förebyggande av återfall.

1. Epilepsi – den vanligaste neurologiska orsaken

  • Periodisk, onormal ökad elektrisk aktivitet i hjärnans nervceller.
  • Diagnos: ≥2 anfall utan annan förklarlig orsak.
  • ~3 miljoner amerikaner har epilepsi (Epilepsy Foundation).
  • 25–30% har fortsatta anfall trots optimal medicinsk behandling (NINDS).

2. Stroke – akut och fördröjd anfallsrisk

  • Ischemisk stroke (propp) eller hemorragisk stroke (blödning) → hjärnskada + syrebrist.
  • Anfall kan inträffa under eller strax efter stroke (Dr. Maynard Pathak).
  • Mechanismer: Hjärnsvullnad (edem), syrebrist.
  • Post-stroke epilepsi: Kan debutera månader till år efter stroke p.g.a. narvvävnad.

3. Hjärntumör – anfall som första symtom

  • ~1/3 av hjärntumörpatienter diagnostiseras efter anfall (American Brain Tumor Assoc).
  • Vanliga tumörtyper vid anfall: Glioblastom, astrocytom, meningiom, oligodendrogliom, gangliogliom, metastaser.

4. Traumatisk hjärnskada (TBI)

  • Fall, trafikolyckor, slag mot huvudet → svullnad, blödning, direkt trauma.
  • CDC: Anfall efter huvudtrauma = varningssignal för allvarlig skada.
  • Risk för posttraumatisk epilepsi ökar med skadens svårighetsgrad.

5. Metabola störningar – kemiska obalanser

  • Hypoglykemi (lågt blodsocker) – klassiskt exempel (Mayo Clinic).
  • Hyponatremi (lågt natrium).
  • Hyperammonemi (högt ammoniak vid svår leversjukdom).
  • Elektrolytrubbningar vid njursvikt (kalcium, magnesium, fosfat).

Korrektion av den metabola störningen eliminerar anfallsaktiviteten.

Diagnostik – vad görs?

  • Detaljerad anamnes (beskrivning av anfall, trigger, aura, hereditet).
  • Neurologisk status.
  • EEG (elektroencefalografi) – mäter hjärnans elektriska aktivitet.
  • MRI hjärna (guldstandard för struktur – tumör, narva, malformation).
  • Blodprov (glukos, elektrolyter, lever/njurvärden, toxikologi).
  • Eventuellt ryggmärgsprov (vid misstanke om infektion/inflammation).

Behandling

  • Akut anfall: Benzodiazepiner (midazolam, diazepam) – bukkal, nasal, IV.
  • Långtidsbehandling: Antiepileptika (valproat, levetiracetam, lamotrigin, carbamazepin m.fl.) valda efter anfallstyp/orsak.
  • Kirurgi: Vid resekterbar epileptogen zon / tumör.
  • Vagusnervstimulator (VNS) / Djup hjärnstimulering (DBS): Vid refraktär epilepsi.
  • Ketogen diet: Särskilt barn / vissa vuxna med refraktär epilepsi.

Viktigt

Ett enda anfall ≠ epilepsi. Men varje anfall kräver medicinsk utredning. Vid upprepade anfall: Remiss till neurolog.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online