1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Biverkningar av högprotein/lågkolhydrat-diet – vad forskningen visar

Högproteindieter är trendiga men juryn är ute om långsäkerhet (Univ. Maryland Medical School). Garanterar INTE viktminskning. Fett förbränns vid kaloribrist – och högprotein var inte mer effektivt än andra dieter i 2-årsstudie (NEJM 2009).

Var är fibren?

Kött, fisk, ägg, mejeri = INGEN fiber. Endast växtbaserat (korn, frukt, grönsaker) har fiber. Lågkolhydrat saknar ofta dessa. Fiber behövs för: matsmältning (förebygger förstoppning, hemorrojder), kolesterolkontroll (sänker hjärtrisk). Råd 2010: ~14 g fiber/1000 kcal (28 g vid 2000 kcal). Högproteinfiberkällor: bönor, nötter.

Ketosproblem

Låg kolhydrat → kroppen bränner fett. Hjärnan kan EJ använda fett → producerar ketoner. Överproduktion = ketos: dålig andedräkt, upprörd mage, njursten, njursvikt. Extrema fall: blodet för surt → hjärnskada, död.

Livsmedelshänsyn – dödlighetsrisk

Studie "Cell Metabolism" 2014: 50–65-åringar på högprotein hade 75% högre all-cause dödlighet, 4x högre cancerdödlighet vs lågprotein. Endast animaliskt protein kopplades till ökad dödlighet – växtprotein inte.

Balanserad kost – den hälsosammaste

Varierad kost = alla livsmedelsgrupper. Dietary Guidelines 2010: 45–65% kolhydrat, 10–35% protein, 20–35% fett. Välj luta/mejeri (mättat fett från djur = högt kolesterol).

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online