Under 1970-talet började begreppet personlighetstyper ta form inom den medicinska psykologin. Det ursprungliga syftet med att utveckla personlighetstyper var att bedöma en persons risk för att drabbas av hjärtsjukdom. Inledningsvis fanns endast typ A-personligheten, som ansågs innebära en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Under decennierna har fortsatt forskning identifierat fler personlighetstyper, däribland typ D-personligheten, som definierades under 2000-talet.
Bokstaven D står för "distressed" (kronisk nöd), vilket teoretiskt innebär en ökad risk för hjärtsjukdom. Typ D kännetecknas av två huvuddrag: negativ affektivitet, alltså en tendens att uppleva negativa känslor, samt social hämning. Nedan går vi igenom de mest framträdande egenskaperna hos personer med denna personlighetstyp.
Personer med typ D-personlighet tenderar att oroa sig i övermätt och kan vara benägna att drabbas av ångest och ångestsyndrom. Stress är ofta ett återkommande problem för denna personlighetstyp. Den förhöjda stressnivån kan göra typ D-personligheter mer mottagliga för hjärtproblem, eftersom den leder till ökade nivåer av stresshormoner. Dessa hormoner kan få hjärtat att slå snabbare, blodtrycket att stiga, blodkärlen att dras ihop och extra blodsocker att frisättas. Typ D-personligheter tenderar dessutom att ha ett mer aktivt immunförsvar, vilket kan ge en benägenhet för inflammatoriska tillstånd och relaterade komplikationer.
Typ D-personligheter tenderar att vara irritabla och har ofta svårt att hantera ilska på ett hälsosamt sätt. Istället för att reagera explosivt när de blir arga tenderar de att undertrycka sina känslor. Detta kan leda till humörsvängningar och en rad psykiska hälsoproblem. Det kan också bidra till högre stressnivåer, vilket indirekt påverkar de stresshormoner som kan orsaka hjärtkomplikationer.
Människor med typ D-personlighet lider oftare av depression i varierande svårighetsgrad. De tenderar också att vara dystra och pessimistiska, samt har en benägenhet att hamna i hopplöshet i svåra situationer. Detta kan direkt påverka förmågan att återhämta sig efter en hjärtincident. Det gör dem mer mottagliga för komplikationer och kan även minska sannolikheten för återhämtning efter en hjärtattack eller annan hjärtrelaterad händelse.
Personer med typ D-personlighet tenderar att vara socialt obekväma och många lider av social ångest. De är sällan utåtriktade, och de flesta har problem med låg självkänsla, vilket leder till social hämning och blyghet. Många typ D-personligheter isolerar sig, vilket i sin tur kan leda till ensamhet – en faktor som i forskning kopplats till både sämre hjärthälsa och ökad risk för förtida död.
Typ D-personligheten kombinerar negativ affektivitet med social hämning. Kombinationen av kronisk oro, undertryckta känslor, depressiva tendenser och social isolering kan påverka både den psykiska och fysiska hälsan. Att känna igen dessa mönster är ett viktigt första steg mot att söka stöd – exempelvis genom terapi, stresshantering eller stärkt socialt engagemang – och därmed minska de långsiktiga hälsorisken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online