Tonårsperioden är ofta präglad av humörsvängningar och känslomässig turbulens, vilket kan göra det svårt att skilja normalt ungdomsbeteende från tecken på psykisk ohälsa. Därför kan en diagnos endast ställas av en utbildad yrkesperson. Organisationen National Alliance on Mental Illness definierar psykisk ohälsa som störningar i tankar, känslor och beteenden som påverkar förmågan att klara vardagen.
Om du upplever att din tonårings beteende påverkar skolgången, det sociala livet eller det personliga välbefinnandet är det dags att boka en psykiatrisk eller psykologisk utredning. Trots att det fortfarande finns ett visst stigma kring psykisk ohälsa bör det aldrig hindra dig från att söka hjälp – ju tidigare rätt stöd sätts in, desto bättre blir prognosen.
De flesta tonåringar har humörsvängningar; de kan känna sig ledsna, arga eller euforiska allt inom samma dag. Irritation, särskilt riktad mot föräldrar, är också vanligt och helt normalt. Men om din tonåring känner sig nedstämd större delen av tiden, de flesta dagar i veckan, eller är irriterad mot många olika personer i många olika situationer, kan det vara ett varningstecken. Att hen drar sig undan från vänner eller slutar delta i aktiviteter som hen tidigare tyckte om kan också tyda på ett problem.
Många tonåringar känner oro i vissa situationer, till exempel inför prov eller dejter. Det är normalt. Men extrem ångest som hindrar deltagande i sociala aktiviteter eller står i vägen för skolframgången är något annat. Panikattacker – plötsliga och intensiva episoder av ångest – kan vara skrämmande både för tonåringen och för omgivningen och signalerar behov av medicinsk eller psykologisk hjälp. Även en överdriven oro som hindrar tonåringen från att delta i typiska ungdomsaktiviteter kan vara ett tecken på psykisk ohälsa.
Ilska är en vanlig känsla under tonåren och riktas oftast mot föräldrar och syskon. Det är en normal del av utvecklingen, kopplad till den biologiska och sociala needet av större självständighet. Men vrede som leder till våldshandlingar – fysiska bråk, förstörelse av egendom eller hotfulla verbala uttalanden – kan tyda på onormalt beteende. Om en tonåring som tidigare hållit sig utanför problem blir fysiskt eller verbalt aggressiv, eller har blivit gripen för brottsligt beteende, kan en psykologisk bedömning vara nödvändig. En sådan utredning kan avgöra om det finns en psykisk diagnos eller om något annat i tonåringens liv påverkar beteendet.
Självskadebeteende är aldrig normalt. Tonåringar som hotar med självmord eller försöker skada sig själv på något sätt bör remitteras till psykologisk bedömning. Självskadebeteende kan innefatta små, icke livshotande skärsår på armar eller ben, avsiktliga och smärtsamma slag mot huvudet, eller suicidförsök. Alla yttranden som antyder att en tonåring inte längre vill leva ska tas på allvar. Även tankar på att skada andra, eller våldshandlingar mot andra människor, är viktiga indikatorer på psykiska problem. Alla hot om våld eller försök att allvarligt skada eller döda någon annan ska tas på största allvar, och en psykologisk bedömning bör genomföras omgående.
Kontakta i första hand din vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) om du misstänker att din tonåring mår dåligt. I akuta situationer, exempelvis vid suicidhot eller allvarlig självskada, ska du omedelbart kontakta akutsjukvården eller ringa 112. Kom ihåg att tidig upptäckt och behandling kraftigt förbättrar möjligheterna till återhämtning, och att din tonåring aldrig behöver gå igenom detta ensam.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online