Medvetenheten om psykisk ohälsa ökar stadigt i dagens samhälle. Med den ökade medvetenheten följer också många svåra frågor. Kanske har du lagt märke till förändrat eller märkligt beteende hos en vän eller en närstående och undrar om personen lider av psykisk sjukdom. Hur kan du avgöra vad det rör sig om – och hur hjälper du din närstående att få den vård hen behöver?
Här går vi igenom de vanligaste tecknen på depression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), bipolär sjukdom och schizofreni.
Känna igen depression
- Fråga personen hur hen mår. Ofta berättar den som är deprimerad att hen känt sig oerhört ledsen, hopplös eller värdelös i mer än tre veckor. Tänk dock på att en livsförändrande händelse kan ge en långvarig sorg som inte nödvändigtvis är klinisk depression.
- Reagera på stora förändringar i aptiten som inte kan förklaras av diet eller träning. Förändrad aptit är ett vanligt symtom vid depression.
- Lyssna noga när personen pratar om sitt liv. Berättar hen att hen sover dåligt eller slutat besöka platser hen brukade trivas på? Fråga om hen varit sjuk på senare tid – om inte kan hen vara deprimerad.
- Lägg märke till återkommande magont eller huvudvärk som verkar komma utan anledning. Uppmuntra personen att kontakta läkare för att utesluta fysiska orsaker, som allergier eller tarmproblem. Har dessa redan uteslutits kan besvären bero på depression.
- Agera direkt vid suicidtankar. Ring 112 omedelbart om personen försöker ta sitt liv. Pratar hen mycket om döden eller om att vilja dö, kontakta Självmordslinjen (telefon 90101) eller en akutmottagning genast. Personer med suicidtankar talar ofta om sin önskan att dö innan de faktiskt gör ett försök.
Känna igen posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
- Var stöttande om du vet att en närstående har genomgått ett trauma, till exempel en naturkatastrof, krig eller ett överfall. Symtomen kan visas direkt, men också tre månader upp till ett år efter händelsen.
- Lyssna på personen. Hen kan återberätta händelsen gång på gång för alla som lyssnar. Hen kan också berätta att hen fortfarande hör vissa ljud eller ser vissa bilder – så kallade flashbacks.
- Fråga hur personen sover. Mardrömmar om händelsen är ett vanligt symtom.
- Se om personen undviker platser, aktiviteter eller människor som är kopplade till traumet. Den som lider av PTSD vill ofta inte ha några som helst påminnelser om det som hänt.
- Kontrollera hur personen mår. Hen kan drabbas av depression efter händelsen, särskilt om den var livsförändrande. Ovanlig irritabilitet eller ilskeutbrott som verkar komma ur ingenstans är också vanligt.
- Var uppmärksam på förändrade vanor. Precis som vid depression kan hen ha tappat intresset för aktiviteter och för nära och kära.
- Håll utkik efter överdriven skräckreaktion eller hypervigilans. Personer med PTSD blir ofta lättskrämda, särskilt när de återupplever händelsen genom en flashback.
Känna igen maniska episoder vid bipolär sjukdom
- Notera överdriven glädje, hoppfullhet och upprymdhet som uppstår plötsligt. Vid bipolär sjukdom kan humöret snabbt växla till argt och fientligt och sedan tillbaka igen. Den extrema glädjen utlöses oftast inte av någon händelse eller aktivitet.
- Observera beteendet och talmönstret. Rastlöshet är särskilt vanligt. Det kan vara svårt att föra ett samtal på grund av snabbt, ibland osammanhängande tal och koncentrationssvårigheter.
- Fråga om hen sovit alls. En person i mani har ofta onormalt mycket energi och vill inte sova. Utan sömn får hen ofta idéer om ambitiösa och ibland orealistiska mål eller projekt.
- Fråga varför hen plötsligt gjorde något impulsivt – sa upp sig från jobbet, drack för mycket en vardagskväll eller liknande. Omdömet är ofta nedsatt under maniska episoder.
- Leta efter kraftigt ökade kreditkortsräkningar eller saknade pengar. Personen kan handla okontrollerat för stora summor eller börja spela utan att tänka på konsekvenserna.
- Lyssna noga på vad personen säger. Ibland förekommer hallucinationer eller vanföreställningar. Hen kan påstå att det finns något i rummet som uppenbart inte finns där, eller hävda att hen har superkrafter.
Känna igen depressiva episoder vid bipolär sjukdom
- Var uppmärksam på plötsliga humörsvängningar. Personen kan gå från att vara extremt glad till att känna sig djupt ledsen och hopplös.
- Upptäck om personen sover hela dagen, trots att hen under manisk fas knappt ville sova. Hen kan också klaga över trötthet men ändå inte kunna somna.
- Fråga om projekten hen pratade om tidigare. Visar hen liten eller ingen interest kan hen vara inne i en depressiv episod.
- Ta utsagor om döden på allvar. Personen kan säga att hen önskar dö eller prata om att ta sitt liv. Sök hjälp omedelbart – ring 112 vid akuta situationer eller Självmordslinjen på 90101.
Känna igen schizofreni
- Notera bisarra idéer som personen delar med dig. Hen kan tro att hen är Gud, att andra kan höra hens tankar eller att hen har övermänskliga krafter.
- Kom ihåg att hen kan höra röster eller se saker som inte finns. Auditiva och visuella hallucinationer är vanliga symtom. Personen kan även ha svårt att tolka vardagliga syn- och ljudintryck.
- Diskutera idéer och aktiviteter för att se om resonemanget är logiskt. Svaren från en person med schizofreni kan sakna sammanhang, och detsamma kan gälla hens skriftliga texter.
- Notera upprepade rörelser eller gester, som att gå i cirklar – detta kan vara ett tecken på sjukdomen.
- Se om hen visar brist på känslor eller olämpliga känslor i en situation, till exempel skrattar i stället för att gråta, eller blir arg i stället för glad över en befordran.
När ska du söka professionell hjälp?
Kom ihåg att endast legitimerad vårdpersonal, exempelvis en psykiater eller psykolog, kan ställa en diagnos. Tecknen ovan kan dock hjälpa dig att förstå vad din närstående går igenom. Uppmuntra personen att kontakta vårdcentralen, ring 1177 för rådgivning eller vänd dig till akutmottagningen om situationen är akut. Din närvaro och ditt stöd kan göra större skillnad än du tror.
