
Behovshierarkin som utvecklades av psykologen Abraham Maslow härstammar från hans banbrytande artikel "A Theory of Human Motivation" från 1943. I artikeln beskrev han de mål som mänskliga aktiviteter strävar mot, samt vilka förutsättningar som måste uppfyllas innan nästa mål kan nås. Teorin har sedan dess blivit en av de mest inflytelserika modellerna inom psykologi, pedagogik och ledarskap.
De första behoven, i den ordning Maslow menade att mänsklig aktivitet strävar efter, är de fysiologiska behoven som krävs för att överleva – såsom mat, vatten, sömn och skydd. När dessa är tillfredsställda flyttas fokus vidare till behovet av trygghet från fara och skada.
Därefter kommer behovet av att bli accepterad i ett socialt system, alltså känslan av gemenskap och tillhörighet. Det fjärde steget är behovet av aktning, vilket Maslow framför allt tolkade som erkännande i andra människors ögon – till exempel att bli sedd som kompetent inom sitt område eller få respekt för sina prestationer.
Hierarkins bas specificerar de grundkomponenter som människor behöver för att kunna fortsätta växa och utvecklas. Nästa nivå handlar om intellektuell tillväxt och utforskande – en medfödd drift att lära, förstå och upptäcka nya saker.
Efter detta följer behovet av ordning och estetisk skönhet, det vill säga önskan om struktur, harmoni och vackra omgivningar i vardagen. Dessa behov speglar hur människan söker balans inte bara praktiskt, utan också intellektuellt och sinnligt.
De sista stegen i Maslows hierarki är självförverkligande och självtranscendens. Självförverkligande definierade han som att uppnå vad man själv uppfattar som sin fulla potential – att bli den person man verkligen kan vara.
Självtranscendens går ännu längre: det handlar om att sträcka ut handen till dem som fortfarande klättrar i hierarkin och hjälpa dem att nå självförverkligande. På denna nivå riktas energin bortom det egna jaget, mot något större än en själv.
Maslow modell används idag inom många områden – från utbildning och terapi till personalledning och marknadsföring. Den påminner oss om att mänsklig motivation är stegvis: högre mål kan bara uppnås när mer grundläggande behov är uppfyllda. Att förstå var i hierarkin en individ befinner sig gör det möjligt att ge rätt stöd vid rätt tidpunkt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online