Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta svårt att klara sig genom livet utan någon form av stöd eller assistans. En intellektuell funktionsnedsättning, som inom vården ibland kallas utvecklingsstörning, finns normalt sett med från födseln och kännetecknas av en lägre intelligens än vad som är genomsnittligt.
Enligt den amerikanska organisationen Association for Retarded Citizens (ARC) är den exakta orsaken okänd i ungefär en tredjedel av alla fall av intellektuell funktionsnedsättning. De övriga två tredjedelarna antas bero på en av följande fyra faktorer:
Vissa tillstånd under graviditeten kan förebyggas om den blivande mamman avstår från rökning och droganvändning, men andra orsaker, såsom infektioner under graviditeten, är svåra att kontrollera.
I en liten andel av fallen orsakas den intellektuella funktionsnedsättningen av defekta gener som ärvts från föräldrarna. Dessa gener stör den normala utvecklingen av barnets hjärna. Downs syndrom är ett exempel på en genetisk avvikelse som ger en livslång intellektuell funktionsnedsättning.
När spädbarn drabbas av allvarliga infektioner kan hjärnan svullna och skadas, vilket kan leda till en bestående funktionsnedsättning.
Barn som annars hade utvecklats normalt kan få en intellektuell funktionsnedsättning om deras levnadsvillkor är allvarligt bristfälliga. Otillräcklig vård, fattigdom, ohälsosamma hemförhållanden eller undernäring kan orsaka utvecklingsproblem. Blyhaltig färg har också blivit ett stort bekymmer i detta sammanhang.
Barn med intellektuell funktionsnedsättning utvecklas ofta mycket långsammare än andra barn. Det tar längre tid för dem att lära sig sitta, gå eller utföra andra enkla färdigheter jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Om funktionsnedsättningen uppstått under graviditeten är resultaten vanligtvis märkbara redan vid födseln. När funktionsnedsättningen däremot beror på exempelvis undernäring upptäcks den ofta först i senare ålder. Barn som föds med Downs syndrom känns igen relativt enkelt tack vare sina fysiska särdrag.
Utredningen av en eventuell intellektuell funktionsnedsättning börjar med en fullständig medicinsk undersökning. Vissa former av funktionsnedsättning kan orsakas av behandlingsbara tillstånd, exempelvis problem med sköldkörteln. Om medicinska orsaker kan uteslutas fortsätter utredningen med intelligenstester. Det finns flera välbeprövade tester som kan fastställa ett barns intellektuella nivå på ett tillförlitligt sätt.
Det finns olika graders av intellektuell funktionsnedsättning. Personer med lindrig till måttlig funktionsnedsättning kan ofta bli delvis självständiga och leva ett relativt normalt liv. De med lindrig funktionsnedsättning brukar kunna utveckla sociala och kommunikativa färdigheter, och motoriken är endast något nedsatt. Personer med grav funktionsnedsättning behöver däremot boende med stöd under hela livet. För de mest svårt drabbade krävs dygnetrunttillsyn, och möjligheten att bidra till den egna vården är mycket begränsad.
Americans with Disabilities Act (ADA), som antogs av den amerikanska kongressen 1990, garanterar vissa rättigheter för både fysiskt och psykiskt funktionshindrade personer. Lagen verkar dock oavsiktligt gynna de fysiskt funktionshindrade mer, särskilt när det gäller arbetslivet, eftersom många jobb kräver specifika intellektuella färdigheter som inte alla personer med kognitiva funktionsnedsättningar besitter. Trots gällande lagstiftning som ska skydda denna grupp upplever många att de fortfarande diskrimineras på grund av sina begränsningar i adaptivt beteende. I varje amerikansk delstat finns statliga myndigheter som hjälper personer med intellektuell funktionsnedsättning, och dessutom finns flera privata stiftelser som stödjer dem som anser sig ha blivit diskriminerade.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online