Dopamin är en signalsubstans (neurotransmittor) som skickar signaler mellan hjärnans nervceller. Enligt Psychology Today produceras dopamin endast av ett litet antal nervceller i hjärnan. När dessa nervceller aktiveras frisätts dopaminet och påverkar en rad viktiga funktioner i både kropp och sinne.
Funktionen hos dopaminproducerande nervceller beror på var i hjärnan de finns. Nervcellerna i det ventrala tegmentala området (VTA) spelar en central roll i hjärnans belöningssystem. Dopaminet i detta område aktiveras när något oväntat bra händer – till exempel när vi får en belöning eller upplever något positivt som vi inte räknat med.
Dopaminproducerande nervceller finns även i substantia nigra, ett område i mellanhjärnan. Vid Parkinsons sjukdom dör dessa nervceller gradvis. Enligt College of Pharmacy vid University of Texas har personer med Parkinsons sjukdom extremt låga nivåer av dopamin – nästan så låga att de knappt kan mätas. Detta bidrar till sjukdomens typiska symtom, som skakningar, muskelstelhet och svårigheter att kontrollera rörelser.
Dopamin fungerar på många sätt liknande adrenalin. Enligt College of Pharmacy vid University of Texas deltar dopamin i hjärnprocesser som styr motoriska färdigheter, känslomässiga reaktioner samt förmågan att uppleva glädje och smärta.
Dopamin kan också spela en roll vid beroende. Vissa läkemedel, så kallade "dopaminagonister", kan fästa vid dopaminreceptorer och därigenom härma dopaminets effekt genom att stimulera receptorerna. Detta är en av anledningarna till att både vissa mediciner och beroendeframkallande ämnen kan påverka hjärnans belöningssystem så kraftfullt.
Redan 1996 visade en klinisk psykolog vid Cornell University att dopamin påverkar en viss typ av lycka, specifika personlighetsdrag samt korttidsminnet (arbetsminnet), rapporterar Susan Long. Nivån av dopamin korrelerar med hur mottaglig en person är för incitament och belöningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online