Patologiskt eller tvångsmässigt spelande beskrivs som ett spelande som går långt bortom normal rekreation och som börjar störa personens liv på allvar. Patologiska spelare går ofta till stora längder för att dölja och finansiera sitt spelande, ibland ända fram till kriminella handlingar. Spelberoende är dock sällan ett isolerat problem – det är ofta ett symtom på en större psykisk process och kan ha flera olika orsaker.
En särskilt vanlig orsak till patologiskt spelande är depression. Denna orsak ses oftare hos kvinnor än hos män. Den patologiska spelaren använder spelandet som en form av flykt – ett sätt att "stänga av" och slippa känna sina depressiva känslor, åtminstone tillfälligt.
ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är en relativt vanlig orsak till patologiskt spelande, särskilt hos dem som söker spänningen och rusets kick mer än själva pengarna. Enligt Encyclopedia of Mental Disorders har forskning visat att män som diagnostiserats med patologiskt spelande oftare haft en ADHD-diagnos i barndomen än män i den allmänna befolkningen.
Människor som lider av patologiskt spelande har ofta en förvrängd syn på sin ekonomi. De tror att deras enda problem är bristen på pengar, samtidigt som de övertygar sig om att pengar är lösningen på alla problem. Detta leder till en ständig jakt på "den stora vinsten" som ska rädda hela deras ekonomiska situation – en tankecirkel som snarare förvärrar problemet.
Det finns även teorier om att patologiskt spelande kan ha en ärftlig komponent, på liknande sätt som alkoholism. Ju mer impulsiv en persons familj är, desto mer impulsiv tenderar personen själv att vara. Impulsivitet är en betydelsefull bidragande faktor till utvecklingen av patologiskt spelande.
Patologiskt spelande förekommer ibland tillsammans med personlighetsstörningar, särskilt antisocial personlighetsstörning. Detta tros bero på den starka impulsivitet som kännetecknar antisocial personlighetsstörning, i kombination med behovet av omedelbar belöning som driver det patologiska spelandet.
Det finns många olika orsaker till patologiskt spelande, och de överlappar ofta varandra. En gemensam slutsats inom forskningen är dock att spelberoende inte är en sjukdom i sig, utan ett symtom på en större eller mer komplex psykisk process. Därför är det viktigt att behandla de underliggande faktorerna, inte bara spelandet.
Om du eller någon i din närhet känner igen er i beskrivningen ovan finns hjälp att få. I Sverige kan man bland annat kontakta Stödlinjen, som erbjuder kostnadsfri och anonym rådgivning kring spelproblem. Att prata med en läkare eller psykolog är också ett viktigt första steg, eftersom spelberoende ofta hänger samman med andra psykiska hälsotillstånd som går att behandla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online