Borderline personlighetsstörning (BPD) är en psykisk sjukdom som kännetecknas av kraftiga stämningsväxlingar, depression, starka rädslor, svårigheter att hantera ensamhet samt problem med ilska och impulskontroll. Om man skulle beskriva en person med borderline i ett ord vore det ordet instabil. En person med BPD kan gå från lugn till extremt arg på bara några sekunder, och känslorna växlar ofta utan förvarning.
För närstående kan detta vara en skrämmande och utmattande upplevelse. Att få hjälp vid borderline är inte alltid enkelt – det första steget måste komma från personen själv. Vill personen inte ta emot hjälp blir läkningsprocessen svår, men med rätt stöd och behandling finns goda möjligheter till förbättring.
En person med borderline måste först erkänna att hen behöver hjälp för sina besvär. Först när detta sker kan den verkliga läkningsprocessen börja. Att erkänna att man har ett problem är ofta det svåraste steget av alla, eftersom det kräver självinsikt och mod.
Att prata med andra är kanske det bästa sättet för en person med BPD att få den hjälp hen behöver. Det ger möjlighet att släppa fram känslor och se dem i ett bättre perspektiv. Det kan handla om att tala med en vän, en familjemedlem eller någon annan man litar på.
Om personen inte redan står i behandling är det klokt att kontakta vården. I Sverige gör man detta via en vårdcentral, som kan remittera till en psykiatrisk mottagning. Den vanligaste och mest effektiva behandlingsformen vid borderline är dialektisk beteendeterapi (DBT), som hjälper patienten att hantera känslor och minska självskadebeteende.
Terapeuten kan även överväga medicinering för att stabilisera patientens mående, exempelvis vid kraftig depression eller ångest. Att gå i terapi kan ge enorm lindring, eftersom det ger personen ett utlopp att bearbeta sin ilska, depression eller de känslor som får livet att kännas okontrollerbart.
Om tillståndet är allvarligt finns andra former av hjälp, exempelvis slutenvård på psykiatrisk avdelning eller öppenvårdsteam. Behandlande terapeut eller akutmottagningen kan bedöma om sjukhusvård behövs. Stödgrupper och patientföreningar är också värdefulla resurser – de visar personen med borderline att hen inte är ensam om sitt lidande och erbjuder möjlighet att utbyta erfarenheter med andra i liknande situationer.
Om personen verkligen vill bli bättre är det viktigt att själv söka kunskap och verktyg. Läs böcker från biblioteket, ta del av artiklar på nätet eller köp litteratur om borderline. Ju mer man förstår sin diagnos, desto bättre rustad blir man att hantera vardagen och sin behandling.
Bordeline går att behandla, och många personer med diagnosen lever ett stabilt och bra liv efter behandling. Nyckeln är att vilja ta emot hjälp, söka sig till rätt vård och ha tålamod med processen. Med rätt stöd från både professionella och närstående är återhämtning helt möjlig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online