Fobier är irrationella rädslor för något som utgör liten eller ingen verklig fara. Personer med höjdrädsla, eller akrofobi, upplever ångest och skräck i situationer som att vistas i höga kontorshus, gå över broar eller titta ut från en klippkant. Symtomen kan utlösa panik, hjärtklappning, andnöd och en intensiv önskan att snabbt ta sig bort från platsen. Många olika studier har genomförts för att förstå fobier – däribland höjdrädsla – och forskningen har bland annat pekat på samband mellan balanssystemet och denna rädsla.
En studie från 2009, publicerad i tidskriften Behavior Research and Therapy, jämförde 20 individer med höjdrädsla med 20 personer utan fobi. Syftet var att undersöka om ett stört balanssystem gör att personer med höjdrädsla förlitar sig extra starkt på den visuella information de tar emot. De 40 deltagarna utsattes för nio olika visuella stimuli som visades på en skärm monterad på huvudet, medan de stod på en kraftplatta som mätte kroppens svajningar.
Resultaten visade att deltagarna med höjdrädsla upplevde mer ångest och yrsel vid stimulansen och dessutom uppvisade kraftigare kroppssvajningar. Detta innebar att en enkel visuell stimulans var tillräcklig för att utlösa rädslan – även när den visuella informationen motsade balansinformationen. Forskarna hypotetiserar att denna balansdysfunktion kan bidra till utvecklingen av höjdrädsla.
En annan studie från 2009, publicerad i European Archives of Psychiatry and Clinical Neurosciences, undersökte även den sambandet mellan höjdrädsla och onormal balansfunktion. Med 31 deltagare med höjdrädsla och 31 utan rädsla genomförde forskarna dynamisk posturografi – ett test av hållningsstabilitet – samt manuella spårningsuppgifter.
De upptäckte att gruppen med höjdrädsla presterade sämre i båda testen. Detta tyder på en fysiologisk avvikelse hos personer med akrofobi och antyder att vestibulär fysioterapi, som tränar balansorganen, kan vara en användbar behandlingsmetod.
En studie från 2008, publicerad i Journal of Anxiety Disorders, undersökte hur exponering för en höjd av cirka 16 meter över marken påverkade graden av rädsla, yrsel och kroppssvajning hos försökspersonerna. 35 deltagare fick stå på en kraftplatta för att mäta svajningar före, under och efter exponeringen för höjden.
Resultaten visade att en persons förväntade rädsla före exponeringen kunde förutsäga hur mycket kroppen skulle svaja under själva exponeringen. Detta ledde forskarna att tro att förväntansångest och en överskattning av kroppsliga symtom spelar en viktig roll i höjdrädsla.
Många studier har även fokuserat på olika behandlingsmetoder för höjdrädsla. En studie från 2002, publicerad i IEEE Transactions on Information Technology in Biomedicine, undersökte användningen av virtual reality-terapi och dess effektivitet vid behandling av akrofobi.
Forskarna skapade en billig och samtidigt mer realistisk virtuell miljö än tidigare modeller genom att använda en persondator och en virtuell scen med ett bungeejump-torn i mitten av en stor stad. De kunde konstatera att metoden var effektiv för att hjälpa människor att övervinna sin höjdrädsla. Deltagarna rapporterade till och med att den virtuella miljön kändes mer effektiv än att möta den verkliga situationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online