Akut stressyndrom uppstår efter en traumatisk händelse där personen upplever att det egna eller någon annans liv hotas av allvarlig skada eller död. Vanliga symtom är påträngande tankar om händelsen, ökad ångest, sviktande minne av det inträffade samt, i svåra fall, dissociation.
Akut stressyndrom liknar i hög grad posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), men den största skillnaden ligger i symtomens varaktighet. Per definition lägger sig symtomen på akut stressyndrom inom fyra veckor. Varar de längre än fyra veckor ändras diagnosen till PTSD.
Dissociation förekommer vid många psykiska ohälsotillstånd. Det mest utpräglade exemplet ses vid dissociativ identitetsstörning, där en person har två eller flera distinkta personligheter som fyller olika funktioner i livet. Ett verkligt fall av dissociativ identitetsstörning är dock mycket sällsynt.
Inte alla som utsätts för traumatiska händelser utvecklar akut stressyndrom. De som gör det har ofta svårt att återkalla detaljer från händelsen. En person som drabbats av en naturkatastrof kan exempelvis inte minnas hur hen evakuerades från platsen.
Att förlora minnet av hela tidsblock är ett annat vanligt symtom vid akut stressyndrom. Personen kan ibland inte minnas hur hen tog sig till en viss plats, eller hur hen råkat ha på sig en viss klädnad.
Depersonalisation innebär en känsla av att inte befinna sig i sin egen kropp. Personer som lider av akut stressyndrom beskriver ofta att de ser sig själva utifrån, som om de betraktade sin fysiska kropp från utsidan. De kan också beskriva känslan av att agera robotlikt, som om de gick på "autopilot".
Symtomen på akut stressyndrom kan lindras och försvinna med tiden. Kvarstår de rekommenderas ofta psykoterapi med inslag av avslappnings- och stressreducerande övningar. En medicinsk undersökning för att utesluta andra bakomliggande hälsoproblem är också lämplig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online