
De flesta människor har någon gång i livet upplevt ångest, vilket ofta är ett helt naturligt tillstånd. Genom att lära dig mer om de faktorer som utgör ångest kan du lättare avgöra om du lider av en faktisk ångeststörning eller bara går igenom en tillfällig period av oro och obehag.
Att uppleva ångest innebär inte automatiskt att man har ett funktionsnedsättande tillstånd. För många fungerar ångest som ett naturligt "alarmsystem" som hjälper oss att vara mer försiktiga och uppmärksamma i olika situationer, snarare än något som stör vardagen. Det är först när ångesten blir långvarig, överdriven eller påtagligt begränsar livet som den kan klassificeras som en störning.
Det finns flera olika former av ångeststörningar:
Enligt det amerikanska forskningsinstitutet National Institute of Mental Health kan patienter hantera sin ångest med antidepressiva läkemedel, exempelvis monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) och tricykliska antidepressiva, eller med ångestdämpande preparat som högpotenta bensodiazepiner och betablockerare. Utöver medicinering kan patienter också delta i psykoterapi, där man tillsammans med en legitimerad terapeut eller annan psykiatrisk specialist undersöker ångestens orsaker och tar fram lämpliga strategier för att hantera symtomen i vardagen.
Människor som lider av ångest kan uppleva både fysiska och emotionella besvär. Vanliga kroppsliga symtom inkluderar magbesvär, muskelspänningar, yrsel, huvudvärk, sömnlöshet och andnöd. De emotionella symtomen omfattar bland annat rastlöshet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter samt en ständig känsla av att vänta sig det värsta.
Enligt Anxiety Disorders Association of America lever cirka 40 miljoner amerikaner i åldern 18 år och uppåt med någon form av ångeststörning, vilket gör den till en av de vanligaste psykiska hälsoutmaningarna i landet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online