Klaustrofobi är rädslan för slutna eller trånga utrymmen. Tillståndet är vanligt hos både män och kvinnor och kan drabba människor i alla åldrar. NLP står för neurolingvistisk programmering och utvecklades ursprungligen av lingvisten John Grinder tillsammans med matematikern och gestaltterapeuten Richard Bandler. NLP används som terapeutisk metod vid en rad olika tillstånd, bland annat fobier.
Ett klaustrofobiskt anfall kan ge symtom som oro, ångest, skräck, panikattacker, andningssvårigheter, fysisk olust, svimningskänslor och andra kraftfulla fysiska och känslomässiga reaktioner, enligt hypnoterapeuten Alan B. Densky. Problemen börjar ofta i barndomen, men kan uppstå i vilken ålder som helst – särskilt efter en traumatisk händelse.
Paniken vid klaustrofobi utlöses ofta av vissa situationer, till exempel folksamlingar, resor med flygplan, tåg eller bilar samt åkning i hiss. Många klaustrofobiker föredrar att stå nära dörrar eller väggar i ett rum i stället för att befinna sig i mitten. Dessutom behöver inte samma situation utlösa en klaustrofobisk reaktion hos alla drabbade – det som skrämmer en person kan vara helt problemfritt för en annan.
Eftersom många som lider av klaustrofobi lär sig undvika situationer som utlöser panik eller rädsla – exempelvis kollektivtrafik och hissar – kan tillståndet i hög grad försämra livskvaliteten, beroende på hur allvarligt det är. Behandling, till exempel NLP-tekniker, kan då bli nödvändig för att hjälpa den drabbade att leva ett balanserat och meningsfullt liv.
Neurolingvistisk programmering, NLP, syftar på tre viktiga komponenter i beteende och upplevelse: neurologi, språk och programmering. Begreppet beskriver samspelet mellan sinnet (neuro) och språket (lingvistik) samt hur denna interaktion påverkar kroppen och beteendet – inklusive varför människor kan drabbas av fobier som klaustrofobi.
NLP-tekniker bygger på idén att varje människa utvecklar sina egna tolkade bilder av verkligheten, vilka ger mening åt beteenden. En klaustrofobiker kan lida av sin fobi på grund av hur hen har konstruerat sin verklighetsbild, vad den innebär och vilka hanteringsstrategier hen valt. Anhängare av NLP anser att alla utvecklar verklighetsbilder, medvetet eller omedvetet, och att förändra obekväma eller skadliga synsätt kan ge personen en bättre livskvalitet.
NLP:s terapeutiska tekniker fokuserar på att hjälpa patienten att förändra sin bild eller "karta" av verkligheten, så att hen kan se fler valmöjligheter och perspektiv. Tekniken Visual-Kinesthetic Disassociation, ofta förkortad V/K, används ofta i kombination med hypnoterapi som behandling av fobier. V/K går ut på att koppla bort traumatiska känslor från bilderna av fobiutlösande faktorer – som hissar – vilket ger den drabbade fler känslomässiga och kognitiva val kring utlösaren. Alan B. Densky hävdar att fobier kan botas på så kort tid som en enda session med NLP:s V/K-teknik.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online