Alla oroar sig då och då. Du kan få svettiga handflator inför ett prov eller må illa inför en flygresa. Skillnaden mellan normal ångest och symtom som har utvecklats till ett faktiskt syndrom avgörs oftast av hur ofta besvären förekommer, hur lätt du kan kontrollera dem och hur mycket de stör ditt vardagsliv.
Det finns inget enskilt, specifikt test för ångestsyndrom. Istället behöver du arbeta tillsammans med din vårdgivare – inte bara för att fastställa om du lider av ett syndrom, utan även för att ta reda på vilket av syndromen dina symtom passar bäst in på. Enligt amerikanska ADAA (Anxiety & Depression Association of America) omfattar diagnoserna bland annat panikångest, generaliserat ångestsyndrom (GAD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), tvångssyndrom (OCD) samt olika fobier.
Kom ihåg att ångest även kan vara ett symtom på andra sjukdomar, exempelvis problem med sköldkörteln eller hjärtat. Din läkare kommer därför troligen att beställa laboratorietester för att utesluta dessa tillstånd som en del av en grundlig undersökning.
Skriv en lista över dina vanligaste ångestsymtom på första sidan i din dagbok. Vanliga exempel är hjärtklappning, kraftig svettning, en överväldigande känsla av rädsla, yrsel, darrningar, veka knän eller illamående. Du kan också skapa en lista över egenvårdsstrategier, som djupandning, att ringa en vän eller meditation. Dessa påminnelser gör det enklare att dokumentera dina ångestepisoder när de uppstår.
Registrera varje ångestepisod du upplever. Ge varje episod en egen sida i dagboken och notera vilka symtom du kände, när episoden inträffade, hur länge den varade (från fem minuter till en hel eftermiddag eller längre), vad du gjorde för att lugna dig – om något – och hur väl det fungerade. Skriv ner detaljerna så snart du kan minnas dem tydligt. Lägg gärna till information om vad du tror kan ha utlösts episoden, exempelvis stress, koffein eller en viss situation.
För dagbok över dina ångestepisoder i en vecka. Sammanställ sedan informationen i ett överskådligt diagram som visar attackernas längd, tidpunkt på dygnet och hur effektiva dina egenvårdsstrategier var. På så sätt kan du börja se mönster: kanske inträffar dina attacker oftast utanför hemmet, på restauranger eller när du kör bil – eller så kopplas de till något specifikt, som spindlar. De strategier som fungerade ger dig dessutom värdefulla ledtrådar till hur du kan lindra din ångest i framtiden.
Gör ett test som är utformat för att identifiera ångest. Generellt sett är sådana tester inte diagnostiska i sig, men de kan hjälpa dig att utesluta ångest eller jämföra svårighetsgraden av dina besvär med det som är normalt. Besök exempelvis ADAA:s webbplats eller andra etablerade testwebbplatser för gratis screeningverktyg för ångest.
Ta med din dokumentation till nästa vårdmöte. Utifrån dina uppgifter kan vårdbiträdet hjälpa dig att avgöra vilken typ av ångestsyndrom du eventuellt har, samt rekommendera den bästa behandlingsvägen – oavsett om det gäller samtalsterapi, medicinering eller en kombination av båda. Ju mer detaljerad information du kan bidra med, desto enklare blir det att få rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online