Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fjärde upplagan med textrevision (DSM-IV-TR), lider personer med generaliserat ångestsyndrom (GAD) av överdriven oro och en ständig känsla av ångest. Oron finns i princip varje dag och går inte att kontrollera. Vanliga oroskällor är vardagliga angelägenheter som att sköta hemmet, arbetsuppgifter eller ekonomin. Även om dessa frågor är helt legitimt att oroa sig för blir ångesten överväldigande för någon med GAD.
Huvudsymtomen vid GAD – oro och ångest – måste ha funnits i minst sex månader för att en diagnos ska kunna ställas. Dessutom krävs att flera andra symtom föreligger, exempelvis rastlöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, muskelspänningar och ökad irritabilitet. Symtomen måste dessutom bero på flera olika problem, inte bara ett enda. Den konstanta oron hindrar sällan personen från att delta i olika aktiviteter, men gör det svårt och ofta obehagligt att genomföra dem.
Att somna och att sova gott kan vara mycket svårt för personer med GAD. Eftersom oron är svår att kontrollera kan ängsliga tankar som dyker upp i huvudet vara nästintill omöjliga att stänga ute. Många drabbade ligger vaken natt efter natt och vaknar utvilade med begränsad energi under dagen. Detta leder ofta till ytterligare koncentrationssvårigheter och ökad irritabilitet.
Personer med GAD upplever ofta tydliga fysiska symtom. Ångesten kan ge upphov till svettning, illamående, diarré och darrningar. Många lever i ett tillstånd av ständig beredskap, skräms lätt och rycker till vid minsta ljud. GAD förekommer ofta tillsammans med andra psykiatriska tillstånd, exempelvis depression eller en annan ångeststörning som paniksyndrom. Samsjuklighet med substansrelaterade störningar, såsom alkoholmissbruk, är också vanligt förekommande.
Personer med GAD tenderar att lägga stor vikt vid punktlighet och kan bli mycket ångestfyllda om de riskerar att komma sent till ett möte. De är även starkt fokuserade på kvaliteten i sitt arbete, både i skolan och på jobbet, och söker ständigt bekräftelse samt behöver försäkras om att de presterar bra. Statistiskt sett diagnostiseras kvinnor med GAD oftare än män.
Ångestdämpande läkemedel används ofta som en del av behandlingen vid GAD. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa den drabbade att lindra inre spänningar genom att bearbeta sina bekymmer i samtal med en terapeut. Motion och meditation är kompletterande metoder som hjälper personen att rikta fokus mot kroppen istället för de plågsamma orostankarna. I de flesta fall krävs en kombination av flera behandlingsformer, särskilt när andra psykiatriska tillstånd förekommer samtidigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online